onsdag 28 februari 2007

Nytt spel

Igår var det dags för att testa det nya spelet Carcassonne på mat- och spelträffen. Adam hade precis köpt det efter att ha hört det säljande argumentet "Du får River Expansion". Maten måste också ständigt förnyas och jag tyckte att jag hade en bra idé när jag föreslog risotto med sallad. Förslaget möttes först av grymtanden men efter att jag förklarat att det rörde sig om en räkrisotto och en pomelo- och mangosallad tystnade kritiken. Risotto igår igen för mig alltså...

Risotto på räkor och mynta
5 personer

1 kg räkor med skal
4 charlottenlökar
2 vitlöksklyftor
4 dl avorioris
7-8 dl buljong på hummerfond
1-2 dl vitt vin
parmesanost
ca 200 g gröna ärtor
1 rejäl knippe mynta
smör
salt och peppar

Börja med att skala räkorna och släng skalen (orka göra buljong när man har hummerfond!). Finhacka lök och vitlök. Fräs i olja. Häll på riset och rör runt. Slå på vinet och lått koka in. Späd med buljongen i omgångar och sjud på låg värme under lock. När nästan all vätska absorberats monteras riven parmesan, ärtor, hackad mynta, räkor och smör i. Smaka av med salt och peppar.

Det här är en variant på en risotto Jamie Oliver har gjort och är min absoluta favorit! Egentligen gör jag risotto lite för ofta men den här kan jag äta när som helst. Till den blev det alltså sallad på mango och pomelo inspirerad av Lisa och Kinna.

Mango- och pomelosallad
5 personer

1 pomelo
1 stor och fin avocado
1 liten mango
1 röd chilifrukt
några stjälkar citrongräs
olja och vinäger
lite socker
salt
1 paket ruccola

Skala pomelo och mango och skär i små bitar. Skala avocadon och skär ner. Hacka chili och citrongräs smått och blanda i en vinägrett med olja, vinäger, socker och salt. Lägg ruccola på en tallrik. Lägg på mango och pomelo blandat och lägg på avocadon. Ringla över vinägretten

Voila! Verkligen jättegott och passade superbra tillsammans med räkorna.

Carcassonne var ett sjyst spel. Kul som avbräck ifrån Settlers som hade blivit rätt tråkigt. Emma vann men jag kom inte sist i alla fall. Bilder kommer förhoppningsvis under dagen.

tisdag 27 februari 2007

Fiskrutan

Man kan ju inte sitta och blogga från västkusten utan att ta med några fiskrecept. Det blir än mer oförlåtligt när man jobbar inte mer än 5 minuter ifrån Feskekörkan (ja, den heter så). Men så igår bestämde jag mig för att shoppa lite på lunchen till en god fiskmiddag. Jag valde dock att gå till Delikatesshörnan i Stora Saluhallen. Jag tycker att dom tillsammans med Feskarbröderna i Nordstan är bäst. Feskekörkan är oftast onödigt dyra, misstänker att det försigår kartellbildning i den byggnaden. Stora Saluhallen har ju dessutom allt (fisk, kött, grönsaker, kryddor...) samlat under ett tak.

Efter att jag köpt mina rödtungafiléer kände jag mig dock lite otillfredsställd. Saluhallen innebär en mängd intryck och frestelser. Jag bestämde mig för att köpa lite prosciutto hos den vänliga östeuropéen, ingen surf utan turf! Lite grönsaker blev det också.

Prosciuttolindad rödtunga med salvia
3 personer

600 g röd-, sjö- eller bergtungafilé
100 g prosciutto- eller serranoskinka
1 citron
olivolja
1 rejäl knippa salvia
olivolja
salt och peppar
ströbröd

Det här är inte alls svårt men tar en liten stund. Lägg upp filéerna och salta och peppra och pressa lite citron över. Lägg på några salviablad på varje och rulla ihop. Lägg tätt bredvid varandra i en form. Vispa ihop 4 msk olivolja med 2 msk citron och salt och peppar. Häll över fisken och låt stå i 1-2 timmar. Ta upp (spara marinaden) och rulla i ströbröd. Linda en skiva skinka runt varje. Häll på marinaden och resten av salviabladen. Baka i 200 grader i 15 min.

Notera grillvanten på bilden som var vinsten från Ragazze-tävlingen!

Till detta serverade jag en svamprisotto och lite gremolata. Risottoreceptet känns onödigt att skriva här, det kan du säkert hitta någon annanstans. Jag använde en frusen (och sedan uppvärmd) överbliven rödvinssås. Ja, man har sådant i frysen om man bor hemma hos sina föräldrar som jag gör tillfälligt sedan hrmm... 9 månader tillbaka. Egentligen hade jag tänkt använde marsala eller torr sherry för att det sätter lite smak och passar bra med svampen. Jag har tyvärr bara ett stort och klumpigt pass som legitamtion och jag undviker oftast att ta med det så nåt systemetbesök blev det inte. Hursomhelst blev detta en höjdare och kanske det bästa hittils på Vänlig Mat. Det är ganska kraftiga smaker och den stackars fisken får ge vika för svampen och prosciutton. Det hela lättas sedan upp av gremolatan. Gremolata är alltså en knippa bladpersilja, rivet skal från en citron och två finhackade vitlöksklyftor ihoprört. Passar perfekt till allt italienskt och livar upp den tristaste pastasås!

måndag 26 februari 2007

Fredagsmat

Det blev tyvärr ingen råbiff i fredags. Stearin hade inget bokningssystem och när vi optimistiskt kom dit kl 19.45 var stället knökfullt. Vi provade att gå till Reef n' Beef men inte heller där fanns det bord. Vi var inte de enda som tänkte fira helgen och lönen. Vi började traska innåt Linnéstan och det började som vanligt tjatas om min blogg och jag fick allehanda oanständiga förslag i utbyte mot att omnämnas i bloggen. På typiskt Göteborgskt manér blåste den slaskiga vinden rätt upp i ansiktet på oss och humöret började att tryta. Men plötsligt stod Canton House där, som en röd stjärna i den mentala istid som drabbat Göteborg.

Delar av sällskapet var lite movilliga inför att äta på en Kinarestaurang, fullt förståeligt med tanke på det vanliga utbudet. Till slut gick vi ändå in och satte oss på den mysiga övervåningen. Jag gillade direkt vad jag såg på menyn! Dumplings, anka och klassikern Ma Po DouFu var lite av innehållet. Jag darrade dock lite lätt på handen när jag övervägde om jag skulle haspla ur mig något på kinesiska till servitrisen men höll mig i skinnet. Jag tog dumplings till förrätt. Fina små knyten med fläskkött och grönsaker och massor av ingefära med en liten skål vinäger och fina strimlor ingefära till. Detta var sk guotie dvs dumplings eller jiaozi som först är kokta eller ångade och sedan stekta. Egentligen föredrar jag dumplings som bara är kokta men de här var ändå de bästa jag ätit utanför Kina.

Till varmrätt tog jag anka i "specialsås". Såsen var nog någon sorts variant på svart bönsås och serverades med mangold och lotusrot. Anka är alltid gott även om den här rätten föll under kategorin mer ordinär kinesisk mat med maizenaredd sås. De andra valde stekt ris med honungsmarinerat fläsk och mungböngroddar, fläskfilé i svart bönsås och fiskpaté med tofu och grönsaker.

Efter en ordentlig omväg hamnade jag samma kväll på den sunkiga McDonalds på hörnet Magasinsgatan/Kungsgatan för att äntligen testa deras vinternyheter. Vi lyckades tillsammans få ihop både McBean, Emmentalerhjärtan, Big McBacon och den nya pommes fritten. McBean var något torr men ordentligt kryddstark, helt OK. Emmentalerhjärtanen hade nog legat på eftervärme ett bra tag för den härliga strängiga segheten fanns inte där så det är svårt att göra en rättvis bedömning. Big McBacon var köttig och fin och det är alltid gott med bacon men var lite torr den med och snål med sås. Slutligen den nya pommes fritten då som är lite grövre, räfflade och breda skivor av potatis som är ordentligt pepprade. Det här var min favorit!

Till sist kommer ett litet tips på hur man räddar sin majonnäs. Om den bara skär sig och verkar mest allmänt oljig så mosa i en kall kokt potatis med en äggula till och vispa i. Great success!

fredag 23 februari 2007

Lunch med bror

Det blev ingen sushi utan lite härlig thai-buffé med min bror på lunchen. Suhko Thai på Drottninggatan. En ganska sparsmakad men god och fräsch buffé, smarriga krabbkakor!

Sen gick vi och beställde kött i Saluhallen. Bara namnet Lammspecialisten sa oss att vi kommit rätt. Det blev lammlägg, lammrostbiff och lammbräss. Vår far fyller ansenliga 60 år nästa vecka och då blir det alltså lammtema. Vet inte riktigt vad min bror har tänkt göra. Han lär nog inte låta mig ha några synpunkter heller eftersom han är ännu större alfakock än jag.

Elefantmannen

Igår hade jag tänkt se Elefantmannen med min mamma eftersom jag kände mig precis så. Hälften man, hälften elefant. Tyvärr fungerade inte DVD:n så det blev inget med det. Jag har sett den för mycket länge sedan och upplevde den då som väldigt läskig men framför allt sorglig. För motsvarande 7 kr i Shanghai kändes det som ett givet köp.

Igår åt jag risoni och har kommit fram till att det nog är min favoritpasta. Små, fina korn som lätt rörs ihop till en krämig risotto-aktig röra.

Fredag idag och lönedag (tjohoo!) så det blir nog sushi till lunch. Känns som om matkännare nu för tiden endast lite skamset erkänner att de älskar sushi. Det har blivit en ganska banal stapelvara som är likvärdig med pizza och korvbricka. Men alla vet att normala människor får såna cravings efter sushi att det värker i ben och armar. Har t.ex en kompis som grusade sina sommarplaner med tågluff och Arvika-biljett genom att bränna pengarna på sushi.

I Göteborg är nog Yoshi bäst när det gäller sushi. Väldigt frächst och gott utan krusiduller. Tempu är av det lite raffigare slaget och jag höll länge det som bäst i stan just på grund av det. Tyvärr är deras läge under en rulltrappa inne på Konsum Avenyn allt annat än tacksamt. Något som jag har märkt av kommentarer från stockholmare och efter att själv ha ätit sushi där är att Göteborg har extremt stora sushibitar. Det verkar som om det finns två skolor. Västkustskolan med groteskt övervuxna bitar typ Supersushi och Stockholmsskolan med små läckra bitar som man inte blir mätt på typ Ki-Mama. Jag måste villigt erkänna att jag föredrar de små läckra bitarna i Stockholm men man blir ju inte mätt! Idealet hade varit om man fick sina små sushibitar följt av en skål ris med currygryta och en flottig friterad schnitzel. Detta är vardagsmat i Japan där inte allt är litet och läckert!

Slutligen kan jag berätta att när jag med några vänner summerade året 2006 och kom till "Årets besvikelse" valde jag Yammy. De andra nämnde saker som när flickvännen gjorde slut eller katten gick och dog men en lunch på Yammy i våras tog priset för mig, alla kategorier.

torsdag 22 februari 2007

Chili och dessert med chili

Igår bestämde jag i alla fall enväldigt att vi skulle äta "min chili". Den var god som vanligt men fick höra elaka tillrop i köket om att det luktade "kokt gammal alkis". Måste ha varit portern och chipotlen som för ovana näsor blev en chock. Och chipotle luktar väl inte gammalt museum?! Nåväl, det blev gott i alla fall och folk verkade nöjda men det blir ingen bild för något vidare vacker är den inte.

Jag forsatte på chili-temat med min hämnigslöst freestylade (varning!) dessert.

Apelsinchili
4 portioner

2 apelsiner
1/2 röd chili
basilika
billigt mousserande (jag tog Cava)
mörk choklad
lite salt
valnötter

Skala och filéa apelsinerna och riv skalet från en av dem. Finhacka chili, lite basilika och blanda med apelsin och skal. Riv på en rad choklad och slå på lite skumpa och pyttelite salt. Ställ i kylen. Hacka valnötter och choklad. Toppa apelsinjoxet med nöt- och chokladhacket i små glas/skålar.

Egentligen hade jag tänkt att ha lite jordgubbar i men det glömde jag bort totalt. Skumpan och basilikan var mest där för deras skull men de fick hänga med trots missen. Upptäckte också innan servering att det inte smakade så värst dessertigt så jag tryckte desperat i lite honung i sista stund. Summa sumarum blev det en ganska trevlig dessert. Lite gott slafs i botten (som inte var så vackert) och lite trevligt crunch på toppen.


Slutligen kan jag bara nämna att som god gäst gav jag värden ett paket Falksalt med jod i present. En billig och bra gåbort-present som alltid kommer till användning!

onsdag 21 februari 2007

Vänlig mat...

Ikväll är det dags att spela Settlers och äta en god middag igen. Igår fick jag ett ganska uppgivet SMS av Adam som ska bistå med kök ikväll: "Well, har du tänkt vara demokratisk med maten eller bestämmer generalissimo jens på plats?". Jo, jag hade nog tänkt att bestämma precis allt, kan eventuellt ta hänsyn till eventuella allergier. Usch, vad hemsk jag är! Kom att tänka på detta efter att Gitto skrivit om samma ämne.

tisdag 20 februari 2007

Hit vill jag gå!

Restaurang Stearin är en alldeles nyöppnad restaurang i Göteborg och den verkar så bra. Rimliga priser och lite mindre rätter för den inte så hungrige. Deras råbiff ska tydligen vara något i särklass! Har tydligen stått en del om den i Nöjesguiden men detta har gått mig helt förbi. Nåväl, ska försöka tvinga dit mina vänner på fredag och återkomma med recension. Det är ju ändå lönehelg!

Bedövande och Stark Soppa

Trots att jag är en varm Kinavän måste jag erkänna att jag har varit väldigt dålig på att utforska stadens asiatiska butiker. Har hängt en del på Hung Fat Trading men mest för att köpa grönt te att grogga med och wasabiärtor som snacks. Nu tror jag att Heng Li Market precis vid kinesiska konsulatatet på Bazargatan är min favorit. Väldigt bra färska grönsaker och lika mycket bra konserverat och torkat. Även affären brevid seriebutiken Dolores på Södra Allégatan verkar ha bra frys- och kryddsortiment men har bara hunnit sticka in huvudet där än så länge.

Igår fyndade jag mycket härligt på Heng Li; vaktelägg, nudlar, koriander, enoki-svamp och tofukräm på tub. Detta skulle bli en Ma La Tang (Bedövande och Stark Soppa). När jag kom tillbaks från lunchen kom jag på att det var sötpotatis som brukade vara så gott att ha i. Nåväl, jag fick gå förbi Willys på vägen hem tänkte jag. Nu trodde jag inte att chansen var så stor att Willys skulle ha sötpotatis men jag tänkte att jordärtskockor skulle gå bra med. Väl där inser jag att de inte ens har några sketna jordärtskockor. Ibland lyckas de gömma undan dem i den lilla korgen med ingefära, vissa tycker tydligen att de är förvillande lika. Sur och desillusionerad köpte jag ett paket groddar istället. Jag hatar Willys! Hemma hittade jag en bit rotselleri som fick duga istället.

Ma La Tang
4 portioner

1 msk sichuanpeppar
2 msk sambal oelek (eller liknande)
1 bit rotsak
en knippe koriander
ett paket enoki-svamp
2 paket tofu på tub eller annan sort
1 burk vaktelägg
pak choi/cai xin/sallad/spenat
1 msk vegeta
salt
olja (lite neutral och lite sesam)
vinäger (malt eller äppelcider)

Rosta sichuanpeppar i torr panna och mortla. Lägg rotsaken i ganska tunna skivor i 2 liter vatten. Häll på sichuanpeppar, vegeta, sambal oelek, olja, vinäger, salt och lite av koriandern. Koka häftigt till rotsaken är nästan mjuk. Lägg i nudlar, koriander, tofu, sallad, enoki-svamp och vaktelägg. Koka häftigt till nudlarna är mjuka. Smaka av med mer peppar, vinäger, vegeta och sambal. Det ska kittla på tungan!


Det fina med Ma La Tang är att när man köper det på gatan i Kina får man själv bestämma vad man ska ha i. Det här är en vegetarisk variant men ofta har man i korvar, köttbullar, fiskbollar och annat läckert. Variera själv!

måndag 19 februari 2007

Försäsong

Jag har haft en riktigt trevlig mathelg! I fredags grundade jag med afterworkbuffé på nya favoriten Lilla London. Det är en ganska murrig pub med lite "Stena Line"-känsla men en folklig och vänlig atmosfär mitt på Avenyn. Maten bestod av prinskorvar, köttbullar, gurkstavar, klyftpotatis och Rhode Island-sås. Låter kanske lite vulgärt men alldeles lagom i afterworksammanhang eller som mitt sällskap Krille uttryckte det: "Det är helt perfekt".

Några andra vänner satt på det lite flottare Wasa Allé men vi drog oss lite för att gå dit av rädsla för att det var för flott för oss. Vi gick i alla fall dit till slut men hann inte mer än sticka in huvudet innan de andra bestämt sig för att gå. Det lilla jag såg verkade inte så farligt och maten hade tydligen varit väldigt bra och "medveten". Jag har ätit lunch flera gånger tidigare på Wasa Allé och deras husmanskost-buffé var helt oslagbar i början för 99 kr. Härliga fiskgrytor på lax och lubb, mumsig kalops och fantastiska sallader i fina lokaler. Redan efter tredje gången hade något hänt och den tidigare fräscha och lätta maten som varit deras profil hade bytts ut mot gräddigare historier. Då är deras bakficka Wasa Källare ett säkrare kort. Husmanskost som säljs i mikroformar till oslagbara priser.

På lördag var det dags för Vasa Boys Clubs första försäsongsträning. Sex tappra lirare hade orkat sig upp klockan 15 för träning ute i Kålltorp. Som belöning bjöd jag Krille och Johan på middag. Självklart valde jag pasta för att vi skulle tillgodogöra oss träningen maximalt. Det blev en variant inspirerad av den grymme kocken i "Licence to Grill". Han använder ju sin grill till allt men jag fick klara mig med ugn och spis.

Pasta med sås på rostade grönsaker och korv
4 personer

10 plommontomater, halverade
2 hela vitlöksknippen
1 aubergine
1 röd och en 1 gul paprika
champinjoner
rödlök och charlottenlök, klyftade
färsk oregana och/eller rosmarin
salt och peppar
vinäger
socker
chipotlepasta (min favorit!)
några goda korvar
ett paket pasta

Rosta alla grönsaker i salt och olivolja i omgångar i ugnen. Auberginen rostas hel och gröps ur. Vitlöken rostas hel med skal och topen avskuren. Paprikan rostas svart, sköljs i kallt vatten och skalas, lägg i olivolja och citron så länge. Allting körs i mixer utom svamp, lök och paprika som skärs ner och hälls i den mixade såsen. Smaka av med salt, peppar, vinäger, socker och chipotlepasta. Häll över såsen i en wokpanna. Häll i pastan som har ca 2 min kvar och låt koka färdigt. Toppa med stekt korv i skivor och parmesanost.

Mums! Slutligen måste jag tipsa om Rosenkaféet i Trädgårdföreningen. Jag var där tillsammans med Claes och Anna i söndags och åt deras sconésbuffe. För 79 kronor får man obegränsat av tre olika sorters scones, cheddarost, marmelader och sylter, clotted cream, frukt och kakor, kaffe och te. Mer prisvärt än hotellens dyra afternoon tea!

PS. Jag vann tävlingen på Ragazze!

fredag 16 februari 2007

Strömberg VS Bildt

Häromdagen visade en vän mig ett paket tagliatelle av märket Glenn Strömberg Collection. Det var ett väldigt tillknycklat litet paket som han hade hittat i en rea-korg på T-livs på Andra Långgatan för 5 kr. Han var väldigt nöjd över sitt fynd men jag blev genast väldigt ledsen.

Jag kommer ihåg att jag läste en väldigt underhållande intervju med Glenn i Nöjesguiden någon gång i våras. Där nämnde han att han skulle lansera en egen serie italienska matvaror. Jag tyckte det lät alldeles strålande och såg fram emot att köpa hans produkter. Serien skulle lanseras till sommaren, lagom till fotbolls-VM, men jag varken såg eller hörde något om den. Tills nu.


Min första tanke var att Glenns serie måste ha blivit ett fiasko. Tröstlösa försök från hans sida att få in produkterna i delikatesshyllorna i butikerna men istället reas de ut på en sketen tobaksaffär i Göteborg. Jag hade mycket hellre köpt hans produkter än Anna Maria Corazza Bildts. Tyvärr har jag vid något tillfälle tvingats handla Bildts varor eftersom det var den enda riktiga parmesanen som då fanns att tillgå. Hon har ju fördelen över Glenn att ha oljepengar från Sudan i ryggen. Precis som på Systembolaget så försöker leverantörerna påverka utbudet och placeringen i livsmedelsaffärerna.

Stödköp Glenns varor! Bojkotta Corazza Bildt!

OBS! Den här texten innehåller vilda spekulationer.

onsdag 14 februari 2007

Alla Hjärtans Dag-middag, för en

Igår var som bekant Alla Hjärtans Dag. För vissa är det säkert en mysig dag tillsammans med sin käraste men för många är det bara en plågsam påminnelse om alltings jävlighet. Jag spenderade den inte med någon käraste men hade likväl väldigt trevligt. Efter jobbet tog jag en stilla afterworköl med två goda vänner och åt lite buffé. Sen hem för att laga lite god mat.

Kräft- och älgpasta (surf n' turf!)
Middag för en plus matlåda

250 g älgpasta
1 burk kräftstjärtar i lake
1 burk körsbärstomater
1/2 zucchini
1 tsk kummin
1 tsk dillfrö
en skvätt vitt vin
olja
salt och peppar

till servering:
citronolivolja

Börja koka pastan. Skiva zucchini. Fräs i olja i traktörpanna. Stöt kummin och dillfrö lätt i mortel och strö över fräset. Slå på vin och låt koka in. Slå på körsbärstomater. Puttra på i några minuter, salta och peppra. När pastan har ca 1-2 minuter kvar, mer tugg än al dente, låter man den rinna av och hälls över till traktörpannan. Låt koka färdigt. Blanda i kräftsjärtar strax före servering. Toppa med några rena kräftstjärtar och ringla över lite citronolivolja. Ingen parmesan! Ät framför TV:n.

De lustiga pastaälgarna är inget måste men höjer verkligen rätten både i estetisk och kulinarisk bemärkelse. Och det blir ju ingen surf n' turf utan dem! De har en väldigt trevlig struktur och faller inte alls sönder på samma sätt som t.ex pastahjul utan klarar att röras runt lite i en sås. Finns att köpa på IKEA.

Det här är mitt bidrag till Ragazze-gängets tävling.

Uppdatering: Lite socker kan vara bra att ha i också och jag spädde med lite av spadet från kräftsjärtarna. Smaka fram själv!

Mat och spel 2

Uppdaterad: Bild
Ny vecka och Johannes bjöd in till Settlers och lite god mat hos sig. Efter en middag med Östeuropa-tema hade Adam blivit helt hänförd av den ryska bondsoppan Borsjtj och de övriga hade inte mycket att sätta emot. Visst tänkte jag men eftersom jag som vanligt var "designated chef" så ville jag göra det på mitt sätt. Jag konsulterade ett gäng olika recept för att komma fram till min soppa. Jag ville ha kött i men inget sidfläsk, inte för mycket grönsaker och jag kände att kumminsmak och syra var viktiga komponenter. Sagt och gjort, jag börjar putsa kött och de andra sitter och larvar sig i köket.

Borsjtj
4 personer (vi var 5, för lite!)

700 g högrev
1 kg rödbetor
2 morötter
1 bit vitkål
2 l oxbuljong
2 lagerblad
2-3 tsk kummin
4 msk äppelcidervinäger
salt och svartpeppar (rikligt)
smör och olja

Putsa högreven och skär i små bitar, bryn i smör och olja i en stekpanna. Skala och hacka rotfrukterna, riv några av rödbetorna (för att du inte orkar hacka mer) och vitkålen. Spara en stor rödbeta till senare. Fräs på grönsakerna i stekpannan. Flytta över till köttet som du lagt i en gryta. Slå på buljongen, lagerblad och kummin. Koka minst två timmar. Riv den sparade rödbetan och blanda den med ett par msk äppelcidervinäger och blanda i soppan när den är klar. Smaka av med rejält med salt, peppar och ev. mer kummin. Servera med crème fraiche och ett gott bröd.

Jag gjorde även små palsternackschips till. Skiva en palsternacka väldigt tunt. "Fritera" i mycket olivolja och lägg på hushållspapper. Dutta på salt och finhackad dill. Lite malplacerat tillbehör till den rustika soppan men mycket gott. Fick höra att: "Den var väldigt bögig och smakar inte som borsjtj ska men det var den godaste jag ätit", okej för mig!

Spelandet var tråkigt och gick dåligt (för mig) och spårade till slut ut totalt i fusk och personangrepp.

torsdag 8 februari 2007

Mat och spel

Igår var jag hemmas hos Adam för Settlers of Catan och middag i goda vänners lag. Ölen lades på kylning och jag förpassades genast till spisen och började skiva lök och strimla potatis till en Janssons frestelse. För att imponera på mina vänner twistade jag till min Jansson. Grunden är en vanlig Jansson med 3 dl gräddmjölk blandat med hela burkens ansjovisspad men med lite repad timjan över för ett få lite fransk touch, lite som den klassiska Paj Provence. Ansjoviskryddorna och timjan gifte sig fint! Tyvärr tog den inte upp all vätska och satte sig eftersom den lagades i en alldeles för liten form (studentkök...). Blev ändå fullt godkänt.

Till den serverades en gravad lax med ädelost i citronvodka, lånad av Ragazze-gänget. Det här blev en riktig fullpoängare, stående ovationer laget runt! Till ädelostmarinaden användes polsk Slivovitz på ansenliga 70(!) procent. Jag hade även hittat riktigt fin saltgurka inlagd med ekblad från den lilla ryska affären Babushka. Den är väldigt mild med mycket dillsmak och en gräsig ton från ekbladen. Även senapsvinaigretten hade fått sitt från Babushka i form av en liten kaxig burk rysk senap. Till allt det goda drack vi öl av "enklare sort" som synes på bilderna.

Jag kom sist båda spelomgångarna, missade bussen hem och mitt ressällskap Johannes blev nästan påkörd av vagnen men gott och trevligt var det!

tisdag 6 februari 2007

Kristeen Young

Igår damp skivan "The Orphans" med Kristeen Young ned i brevlådan. Jag stiftade först bekantskap med henne när hon var förband till Morrissey i Glasgow. Jag blev helt betagen av hennes coolhet, snygghet och allmäna grymhet. Musikaliskt låter det som ett möte mellan Nine Inch Nails och Tori Amos eller som en Kate Bush på speed. Låter detta lovande så surfa in på hennes Myspace eller hennes hemsida.


Ps. Jag ska lyssna på den när jag lagar mat nästa gång och se vad det blir av det. Det här är alltså ett matrelaterat inlägg. Ds

måndag 5 februari 2007

Deprimerande...

Så här kan en gullig liten väska för småtjejer se ut i Shanghai. Courtesy of Julius i Shanghai.

lördag 3 februari 2007

Mormor Sonjas köttfärssås

Det här är mitt bidrag till Lisas bolognese-tävling i klassen svensk fri stil. Det här var en av mina absoluta favortirätter som liten :

Mormor Sonjas Köttfärssås
4 portioner

2 gula lökar
500 g blandfärs
3 dl vispgrädde
ca 4 msk soja
1-2 vitlöksklyftor
salt, peppar

Stek hackad gul lök och köttfärs. Häll på grädde. Häll på soja och pressa i vitlöksklyftor. Låt puttra på i 1o min. Smaka av med salt och peppar och mer soja och vitlök om det behövs, det ska vara en ganska bitig smak. Servera med fullkornspasta för att dämpa ångesten.


fredag 2 februari 2007

Folkligt

Här är två extremt härliga, folkliga och framför allt göteborgska länktips; AfterWork i Göteborg och Luchmatakademin. Inget snobberi alltså!

torsdag 1 februari 2007

Oh, I'll never learn

När man inte har så mycket att göra på jobbet så börjar tankarna fara. Jag skulle anmäla mig till högskoleprovet och via en länk från Göteborgs Universitets hemsida kom jag till en artikel om hur resurskrävande det är att äta kött. Som gammal vegetarian och miljövän och med mild ångest för den senaste tidens köttorgier bestämde jag mig för att äta vegetariskt till lunch.

Jag gick till Zucchini på Södra Allégatan som ligger rakt över gatan från mitt jobb. De serverar en vergetarisk buffé med mellanöstern touch för 69 kr. Pga den pågående filmfestivalen här i Göteborg hade dom en "drajv" och erbjöd 10 kr rabatt.

Maten är tyvärr trist. De varma rätterna är sämst. Helt smaklös bambamat där alla grönsaker uppenbarligen kommer ur fryspåse utom champinjonerna som knastrar gött mellan tänderna. De kalla rätterna är bättre. Baba ganoushen var rökig och fin i smaken och hummusen krämig och nötig. Mycket av rätterna kom direkt ur burk som vindolmarna till exempel som får en oljig och kemisk smak av unken mynta. Linssoppan var samma som jag har serverats alla gånger tidigare och den är tunn och tråkig. Det bästa var yogi-téet som smakade så starkt av kanel att det brände i halsen.

Till saken hör att jag har en historia med det här stället. En period gick jag dit väldigt mycket för att jag tyckte att maten var god och framför allt var ägarna ruskigt trevliga! Precis så där trevliga som jag normalt tycker är jättejobbigt men här kändes det innerligt. En gång gjorde jag det ödesdigra misstaget att köpa en liten pistagegodis som jag åt väl tillbaks på jobbet. Efter en tugga såg jag att det var en levande larv i godisen, det är äckligt! Men eftersom jag är en svag människa gick jag inte dit och sa till utan höll mig borta ett par månader tills min äckelmage var borta. Nu har de i alla fall nya ägare som inte är särskilt trevliga. Jag hoppas att jag aldrig går dit igen.