Vänlig mat

Karp Delight

2008-01-22T11:26:00.000+01:00

Detta utmärkta gästblogginlägg om karpbestyr i Polen skrivet av min vän Adam har legat länge i min inkorg. Anledningen till att jag inte har publicerat det är att det saknar recept men jag har blivit lovad att få ta del av det anrika familjereceptet så småningom:

Karp po Zydówskó

"Polsk Karp träffar man sällan på i privata hushåll: tillredningen är komplicerad och värd besväret endast om det är många vid bordet. Många och sällsynta kryddor används; ljus och mörk öl, lök och champinjoner, smält socker och sirap, söndersmulade pepparkakor och mycket annat är oumbärliga ingredienser -icke att förglömma fiskens blod, som utvinns genom ett stick som inte får skada gallan. Tronande på en sockelav rostat bröd är den ett praktstycke vid östliga festmåltider och judiska brölopp - dock inte att förväxla med den lothringska "carpe á la juive" som äts som en förrätt i gelé"
(Ernst Jünger - Psykonauterna, rus och droger)

Att laga karp i min släkt är inte en söt familjetradition som förts ner genom generationerna i form av en dammig och kladdig kokbok. Karplagningen är en initieringsrit där den kommande kocken (jag är näste) får ett tungt ansvar som ska axlas tills nästa person kan ta över. I en släkt som inte heller har någon överdriven fallenhet för matlagning blir det judiska karpreceptet något av en monumental uppgift. För att vara ärlig så är karplagning inte en rätt, det är tung och mödosam process - från att välja en sprattlande fisk på den överfyllda polska fiskmarknaden till att med tårar iögonen försöka ta livet av den arma fisken. För att därefter stå och svära i ett nersölat och illaluktande kök. Men karpen ska bli klar. Och den här gången får vi hoppas att den blir det. För det handlar om tradition,och en förbannat god och speciell fiskrätt, och det kan väl vara värt att bevara? Som ni säkert komma märka är inte receptet nedan det monstrum som Ernst ovan beskriver utan den lite "lättare" men likväl komplicerade "carpe á la juive", eller "Karp po Zydowskó" som man säger på polska.

Enkel lammgryta

2008-01-20T20:14:00.000+01:00

Min ekonomiska situation är inte direkt ljusare men efter att ha sålt av all kusrslitteratur jag kunde avvara så hade jag i alla fall en liten buffert. Jag kunde nu kosta på mig en god måltid i lördags och lyxade till det med lite lamm. Lamm ska ju helst köpas direkt från gården eller åtminstone i en saluhall men jag fick nöja mig med Hemköps grytbitar. Den här grytan blir mustig och härlig. Det fina med den är att löken och okran reder den automatiskt!

Lammgryta

4 personer

400 g lammkött (gärna lite mer)

2 gula lökar

1 burk krossade tomater

ca 1 dl rödvin

ca 1 msk kalv- eller oxfond

tomatpure

tabasco

okra (konserverad eller färsk)

en burk vita bönor

salt och peppar

Till servering:

quinoa

hackad persilja

Skiva löken och stek den mjuk i olja i en stekpanna. Häll över i en gryta. Putsa lammköttet och skär i lagom stora grytbitar och stek på i pannan. Häll över i grytan. Vispa ur pannan med lite vatten och häll i grytan. Häll i en tomatburk, rödvin, ca 2 msk tomatpuré, 2 dl vatten, några droppar tabasco och ca 1 msk fond. Låt koka ganska kraftigt i en timme och rör om lite under tiden och häll ev. i mer vatten. Häll sedan i avsköljda bönor och okra. Tillaga quinoan och låt grytan koka tills quinon är färdig. Smaka av med salt och peppar.

En liten varning utfärdas härmed för Go Greens vita bönor med chili och lime. Tyckte det lät spännande i butiken men jag blev äcklad bara av att öppna förpackningen. Bönorna ligger i en havremjölkssörja och smakar schampo. Det var nämligen dessa bönor jag hade tänkt ha i min gryta men jag rekommenderar å det varmaste att ni köper vanliga hederliga. Efter att ha sköljt av dem i durkslag var dom fullt ätbara i alla fall.

Sen kan också tilläggas att grytor smakar alltid bäst dagen efter och så också denna. Idag hade jag även uppgraderat persiljehacket till en gremolata, dvs blanda med riven vitlök, citronskal och en skvätt olivolja, och det gjorde också sitt till.

Vinets framtid

2008-01-14T21:58:00.000+01:00

I dagens Metro läste jag om hur kolumnisten skamset erkände att hon tyckte det var ganska trevligt med global uppvärmning pga möjligheten att ha snyggare kläder. En så löjlig anledning är inte nog för mig men efter att ha läst Gittos inlägg om torkan i vinlandet Australien började jag fundera. Vad kommer hända med vinproduktionen i framtiden? Vilka kommer bli det nya vinländerna?

Jag ser en lysande framtid för Sverige som vinland. När länderna strax över och under ekvatorn är för heta för vinodling är det hit vinentreprenörerna söker sig. Tänk er! Så här skulle det kunna se ut:
I Skåne odlar man solmogen shiraz, yppig av druvsötma och syltig och smakrik i stilen.
Superområdet kommer bli Gotland, Sveriges Bourgogne, med eldiga röda viner på pinot noir odlade i det karga landskapet. Man gör också fantastiska mineralrika vita viner på chardonnay i klassisk Chablis-stil.
På västkusten, Sveriges Marlborough, gör man superfräsch sauvignon blanc som givetvis passar perfekt till räkor (om det finns några kvar). En ny blå druva vid namn Bingoberra är en korsning mellan gamay och pinot noir och ger härligt mjuka och friska viner.
I Mälardalen börjar grevarna på sina herresäten att odla vin i Bordeaux-stil. Vinerna är höstigt röda med doft av löv på druvorna merlot, cabernet sauvignon och cabernet franc.
I Norrland satsar man så klart på eiswein.

Jag tror att det är dags att söka till oenologprogrammet!

Fattigmanswok

2008-01-09T21:00:00.000+01:00

Just nu är jag obeskrivligt fattig och jag har som vanligt ingen aning om varför. Jag vet nog i och för sig några orsaker till min insoliditet. Jag spenderade julen (i dubbel bemärkelse) i Skottland och köpte på mig en del viner som jag tyckte verkade ganska billiga, bla en stor flaska sherry. När jag sen skulle flyga med snåljåparna RyanAir fick jag naturligtvis betala övervikt och de eventuella pengar jag tjänat var borta.

Buhu, så hemskt är det ju inte men man får bli lite kreativ med det man har hemma när man har ont om pengar. Det jag hade att jobba med var; en och en halv rödlök, två stjälkar selleri, några stumpar citrongräs, vitlök, kycklingfond, ingefära, tabasco, små burkar med kidneybönor, mjöl till redning, ris och ovan nämnda sherry. På Netto fyndade jag en påse fryst broccoli, blomkål och morot, soja samt en paprika och middagen var räddad!

Under andra ekonomiska förhållanden skulle jag utökat woken med lite tofu. Nu fick de något malplacerade kidneybönorna agera proteintillskott så att jag inte behöver svimma. Det här kanske verkar lite oglamoröst och trist för en matblogg men man kan inte äta ostron varje dag. Jag tror att det är många med mig som upplever samma pengabrist under januari, inte minst vi studenter.

För att inte deppa ner er ytterligare i eran redan nerdeppade januaridepp vill jag tipsa om en kul matbok! Sound Bites är skriven av Alex Kapranos, sångare i skotska bandet Franz Ferdinand, och handlar om all spännande mat han äter på turné världen över. Boken är fantastiskt trevlig och består av massa korta kapitel på ca 2 sidor och varje kapitel har underbara illustrationer gjorda av bandets turnétrummis Andrew Knowles. Kapranos började som matskribent i the Guardian och jag tror att detta är hans samlade krönikor därifrån. Han skriver mycket roligt och initierat (han har varit kock i 10 år) om udda matuplevelser. Ett favoritcitat som summerar boken är från kapitlet om Buenos Aires där han får uppleva köttkulturen:

"'Todo bicho que camina va a parar al asador.' Anything that walks ends upp on the grill. It is a euphemism that summarises an Argentinian attitude to culinary and sexual encounters: I have no preference, as long as it's meat."

Blåvit mat

2007-09-08T16:08:00.000+02:00

Många tycker nog som jag att det är för mycket tjat om nyttig mat i allmänhet och GI-mat i synnerhet. På blåvita supportersidan baraben.com har man kommit på några rätter som verkligen är antitesen till nyttigt. En del låter ganska intressant och en del låter rent hälsofarliga. Om det är så illa med kosthållning i IFK som det antyds så är även jag orolig för chanserna till SM-guld.

När vi ändå är inne på temat fotboll och mat så läste jag i senaste Allt Om Mat att Glenn Strömberg och Mats Nordström gjort en italiensk kokbok tillsammans. Om någon trogen läsare kommer ihåg så misstänkte jag att Glenn skulle göra ett knäck tillsammans med Mats Nordström, krögare på Wasa Allé. Alltid kul att få rätt! Nu måste jag nog köpa boken också.

Tack för ankan!

2007-08-22T17:11:00.000+02:00

Häromdagen fick jag ett SMS med frågan "Hur är det?" och följdfrågan "Äter du dåligt?". Jodå bloggen, det är ganska bra med mig. Jag knegar vidare på Systembolaget som jag har gjort hela sommaren. From nästa vecka börjar mina studier till ekonom och i oktober flyttar jag in i min lilla lägenhet i västra Göteborg. Spännande tider alltså. På fråga nummer två är svaret inte lika upplyftande. Jag äter nog ganska dåligt och framför allt tråkig mat. Den ohämmade inspiration jag (ibland) kände när jag matbloggade har varit obefintlig.
Det var pärlan Louise som så omtänksamt undrade över min matsituation och för att förbättra densamma skickar hon mig en grillad anka på posten(!). Den blev ett ypperligt incitament för att genast börja laga god mat och blogga igen.

Ank- och potatissallad
3 personer

1 grillad anka (650 gr)
10 potatisar
1 stort fänkålshuvud
1 knippe salladslök
1 paket blandsallad
skal och fruktkött från 1 apelsin
1 chilifrukt
färsk koriander
kapris
olja och vinäger
salt och peppar

Tvätta potatisen och skär den i klyftor. Skär fänkålen i stora bitar, spara några lite minde bitar. Lägg potatis och fänkål i en långpanna med bakplåtspapper. Skvätt på lite olja och salta och peppra, baka i 225 grader ca 30 min. Skär ankan i små bitar (den är helt benfri och kan köpas fryst på asiatiska affärer). Stek dem i pyttelite olja tills de fått fin yta, låt rinna av på hushållspapper. Skölj salladen. Skär ner salladslöken och koriander och finhacka chilin. Riv skalet på apelsinen och skär ut filébitar så gott det går och hacka ner dom. Blanda allt i långpannan och häll på kapris och dom råa fänkålsbitarna. Smaka av med salt, peppar och vinäger. Äts lite ljummen.

Det här blev jättegott och förhoppningsvis starten på en riktigt bloggig mathöst. Ankan var fantastiskt fin och fet och jag ska verkligen leta reda på en återförsäljare i Göteborg. Måste också pusha för kombinationen apelsin, fänkål och kapris - helt oslagbart i kalla och ljumna rätter.

P.S. Louise har ett ankrecept här och Lotta Lundgren har ett där.

Äntligen!

2007-06-23T16:42:00.000+02:00

Nu har den kommit - årets mest efterlängtade produkt - den holländska matjessillen! Om du inte själv visste att du har längtat efter den så kan jag tala om att det har du!

Du köper den hel och rensar den och det är inte alls svårt. Sedan kan du äta den som vanlig svensk sill med potatis och gräddfil eller bara på en knäckemacka med smör och lite rödlök på. Smaken är fantastiskt ädel och fin och inte lika påträngande som den svenska söt- och saltsliskiga. Den är också betydligt fetare och smälter verkligen i munnen. Kryddningen är diskret och det är i stället den jästa smaken som får spela första fiolen. Smaken kan liknas vid ansjovis, lagrad ost, rysk kaviar och surströmming. Så passa på nu och köp på er sillen för den tas bara in av fiskaffärerna till midsommar och framför allt i Göteborgsområdet. Om det är någon annan än Louise som också vill ha sill men som har svårt att få tag på det själv så hör av er. Jag gör helst små munsbitar (eller "snapas" som det kallas) på min sill; kokt skivad potatis, en klick gräddfil, sill, lite brynt smör och hackad gräslök. Perfekt tiltugg på sommarens bjudningar!

Singellyx

2007-06-18T12:54:00.000+02:00

Istället för att känna sig patetisk när man bara vill vara ensam hemma en kväll kan man lyxa till det, bara för sig själv! Det gjorde jag i lördags. Det blev dill-, citron- och tryffelstuvad färskpotatis med gravad lax till. Man hade kunnat halstra laxen lite men nu hade jag så tunna vakuumförpackade skivor att det inte var någon idé. Till det öppnade jag en halvflaska Chablis och njöt framför TV:ns sällskapliga sken. Det är verkligen käckt med halvflaskor för oss singellyxare och det finns faktiskt ett gäng sjysta viner som också säljs på halvflaska.

På morgonen dagen efter så överraskade jag mig själv med en härlig norsk frukost. Jag tror i alla fall att kombinationen äggröra och lax är något typiskt norskt, har för mig att väder-Tone pratade om det i något matprogram. På mitt sätt blev det i alla fall en äggröra smaksatt med tryffelolja och gräslök på rostat bröd med gravad lax på. Gräslök och tryffel passar förbannat fint ihop. Har gjort gräslökshollandaise någon gång och jag kan tänka mig att den hade blivit ännu bättre med lite tryffel. Som ni märker är jag inne i ett tryffelstim nu. Jag har köpt en ganska bilig tryffelolja och kommer därför antagligen snart att tappa smak och det är alltså därför jag använder den så friskt. Har fått höra från en säker källa att bästa och drygaste tryffeloljan köper man på NK Delikatess. När jag får råd ska jag prova.

Somrig sallad

2007-06-11T12:22:00.001+02:00

I lördags satt jag med några vänner på uteplatsen och åt och drack gott. Det blev en liten "best of"-rätt som var ett litet hopkok av smaker och grejer jag har fantiserat om på sistone. Det är en väldigt lättlagad och somrig rätt och den serveras på ett generöst och härligt sätt direkt ur en långpanna. Den kan ätas bara som den är eller till en bit grillad fisk.

Räk- och rostpotatissallad
4 personer

1 kg färskpotatis
1 kg räkor med skal
1 paket ruccola1 knippe salladslök
1 knippe rädisor
1 paket sugar snaps
2 stjälkar citrongräs1-2 röd chili
färsk mynta
olivolja
balsamvinäger
salt och peppar
riven parmesanost
Tvätta potatisen och skär i halvor. Rosta i ugnen ca 40 min. Skölj under tiden grönsakerna och skala räkorna. Skär ner det gröna i valfri storlek. Blanda den varma potatisen med övriga ingredienser och häll på lite olivolja och vinäger. Riv slutligen över rejält med parmesan. Servera direkt ur långpannan när den fortfarande är ljummen.

Det här tryffelsmöret (fast utan tryffel!) gjorde min brorsa för ett tag sedan och det passar bra till denna lilla rätt och till skaldjur i allmänhet. Det är bara att reducera 1 dl balsamvinäger till den blir klibbig. Släng i en finhackad charlottenlök och lite rosmarin på slutet. Låt det svalna. Vispa ca 100 gram smör luftigt i några minuter. Blanda i balsamvinägern och smaka av med tryffelolja och salt. Tyvärr blir det inte så vackert som ni ser men väldigt gott!

Tilltugg

2007-06-10T16:17:00.001+02:00

Mina absoluta favoritkakor är aprikossnibbar från kakbibeln "Sju sorters kakor". Degen är så väldigt fet och god och aprikosmarmeladen som fyller dom är ju helt klart kungen av marmelad. När jag tänkte på dessa så fantiserade jag om att man skulle kunna göra små förrättskakor på samma sätt, fast ändå med lite sylt i! Tja, så här blev resultatet och det var inte så dumt. Passar bra till ett glas rosévin eller till ostbrickan. Fyllningen varierar man som man själv vill.

Förrättssnibbar
20 kakor

125 g smör
1/2 dl socker
skal från 1 citron
3 dl vetemjöl
1 äggula
1 ägg till pensling

Fyllning:
marmelad (fikon, rabarber...)

Topping:
rosmarin
havssalt
parmesanost
citronskal

Hacka samman smöret och de torra ingredienserna. Tillsätt äggulan och arbeta ihop degen. Låt degen vila i kylen i 1 timme.
Kavla ut degen tunt och sporra den i kvadrater på 5x5 cm. Klicka på marmelad och vik ihop dom. Lägg på en smord plåt och pensla med ägg. Lägg på toppingen. Grädda mitt i ugnen på 175 grader i 10 min.

Ett annat litet snackstips är de nya rotfruktschipsen från Bjär e hembygd. Jag upptäckte dom efter att ha läst om dom i ett nummer av Allt om mat och jag tyckte dom lät trevliga. En påse på 75 gram innehåller chips av palsternacka, blå kongo, rödbeta persiljerot. Dom var jättegoda och lite rotfruktssöta. Tyckte dock att de var lite dåligt salta så jag rekommenderar att man dunkar på lite själv. Enda nackdelen är priset, 26 kr för en påse på 75 gram är lite saftigt.

Italiensk afton

2007-06-04T12:58:00.000+02:00

Jag och mina bröder bestämde att vi skulle ses över lite vin och något gott att äta. Jag fick i uppdrag att köpa kallskuret. Jag hade tänkt att gå till Stora Saluhallen men hann inte dit från jobbet på lördag eftermiddag. Först gick jag runt och snurrade på Södra Vägen för att hitta den fina deliatessbutiken Terreno & Smaksak där jag fått höra att det fanns fina grejer. När jag väl hittade den så var den så klart stängd. På vägen därifrån passade jag på att spana efter Frida Larssons Taste International som ska ligga där i krokarna men utan framgång. Var ligger det?! Det blev till slut Konsum Avenyn och deras charkdisk. Den är inte fy skam den heller och resultatet där blev Bresola, Italiensk salami, tryffelsalami, Serranoskinka och Tvärnöskinka. Här har vi lagt upp det med lite melon och som bonus två små franska korvar. Dom fick jag skickade till mig av underbara Louise ända ifrån Paris!

Allt var jättegott och det är en sådan lyx att bara få möla i sig mat. De franska korvarna var särskilt spännande. De luktade lite kinesiskt (kan inte förklara bättre än så) och smakade av typiska brödkryddor alltså anis, fänkål och kummin. Häftig! Tryffelsalamin är grymt smakrik och med bröd och lite olivolja är den väldigt dryg. Fortfarande är det dock Serranoskinkan som är kung i charken.

Min ena bror hade plockat med sig en liten ankleverterrin på fläskbog och pistagenötter. Den var ljuvligt fet och god och hade fin sälta från fläsket och gott tugg från nötterna. Till terrinen och charkuterierna drack vi ett mycket gott italienskt rosévin som var väldigt vackert djupt blekrött.

Sen kom ostarna. Från vänster har vi Caprinelle, en härligt mild baskisk getost med en ljuvligt mjuk konsistens. Sen en vanlig bit parmesan men som var ovanligt rund i smaken och inte så salt. Slutligen en tung bit Ubriaco di Amarone som är komjölksosten Monte Veronese som har tvättats i Amaronevin. Till detta drack vi så klart en Amarone och det var en tung pjäs med mycket smak av fikon och torkad frukt. Det var nog bland det bästa viner jag någonsin druckit. Som anställd på Systembolaget kan jag tyvärr inte gå in närmare på produkten men köp valfri Amarone och njut.

Av en ren händelse hade jag lite panna cotta stående i kylen. Panna cotta är hur lätt som helst att göra och den här var gjord på enklast vis men utan fusk dvs på riktig grädde och vaniljstång. Den var också smaksatt med lite marsalavin och passande nog så drack vi just marsalavin till.

Födelsedagsmat

2007-05-22T20:59:00.000+02:00

Idag är det Morrisseys 48-årsdag! Det firas runt om i världen på klubbar och barer där man spisar skivor, dricker, dansar och skrålar. Även ute i stugorna i landet gör folk något lite extra. Man sätter på sin favoritskiva med Mozzan, häller upp en White Russian och svänger ihop något gott att äta. Förslagsvis en vegetarisk italiensk måltid med några goda mexikanska öl till. Det här var ett lite långsökt matinlägg men det kändes angeläget.

Liten uppdatering

2007-05-20T15:59:00.000+02:00

Senaste numret av min nya favorittidning Allt Om Vin är så himlans bra. Massa sjysta recept och fina dryckestips och dessutom ett litet reportage om Ferran Adria på El Bulli. Har lagat två recept därifrån mer eller mindre by the book och dom blev båda superduper. Först en chokladtarte med massa smör och grädde och det viktigaste, smaksatt med hockeypulver. Den hade jag med mig till jobbet och bjöd på som fredagsfika. Tror att den hade passat bra till ett sydafrikanskt vin. Har fått höra att man ska passa sig för att blanda choklad och rödvin men här tror jag att lakrits- och chokladsmaken hade passat bra till en rökig sydafrikan.

Nummer två var en pizza på kalvfärs med zucchini, rödlök, peccorino, mozarella och honung. Den var superduper och det är sjyst med pizza utan vanlig tomatsås. Måste dock avråda från att ställa er klockan 20.30 en vardag och baka pizza, fy vilket slit! All den disk ett pizzabak generar är inte kul heller att ta hand om i ett minimalt kök utan varmvatten. Men har man bestämt sig för att man ska laga något så måste man slutföra det.

Det här är ungefär vad jag har lagat i den "högre" matskolan under de senaste veckorna. Har inte haft riktigt tid pga jobb. Nu har jag äntligen fått fixat mitt bredband så jag ska försöka att hålla uppe en mera rimlig inläggsnivå. Enda problemet nu är att jag inte har råd att laga så avancerad mat. Fram till löning får jag leva på dom Glenn Strömberg Collection-produkter jag köpte på mig när Glenn var på Hemköp vid mitt jobb för fotbollssignering. Jag kan varmt rekommendera spaghettin!

Gästbloggning

2007-05-19T11:10:00.000+02:00

Jag skäms över att jag så totalt försummat bloggen dom senaste veckorna. Förklaringen är att mitt lilla torp ännu inte är utrustat med bredband. Nu har jag dock skaffat mobilt bredband från 3 så om jag bara kan få skiten att funka så blir det snart blogga av igen. Tills dess kommer här en liten hälsning från Skottland. Det är min käre vän Max som pluggar statsvetenskap i Stirling och han har förstått det där med att det enda man kan i UK är ost och musik:

Tescopoly

42 % av alla matinköp i Storbritannien sker på TESCO. Skulle gissa på att ungefär 22 % av mina inköp sker på Tesco, eftersom jag är lat och handlar alldeles för ofta på den svindyra lilla affären som ligger här på universitetsområdet. Men idag tog jag i alla fall bussen in till Stirling för att köpa brittiska ostar, ett område som universitetets jourlivs helt har förbisett.
Den enda osten jag på förhand hade bestämt mig för var vit stilton, en intressant ost jag aldrig hört talas om innan.
Tyvärr lade jag urvalet av de andra två ostarna i händerna på pojken i Tescos ostdisk, en finnig tonåring som nog mest ville gå hem och snabbt föreslog de ostar som låg närmast den plats där han stod. Jag tog emot ostarna och började leta efter ett engelskt vin, men fick snart ge upp och nöja mig med ett australiensiskt vin (Samväldesland i alla fall!).
Väl hemma blev jag hånad av mina rumskamrater för att jag inte ens hade köpt en cheddarost, men jag hittade en i kylen som tur var, och nu sitter jag här i mitt rum och förstör tangentbordet med ostsmulor och spillt vin.
Jag börjar med den vita stiltonosten, "Tesco ltd edit: white stilton blueberry", som "may contain traces of stones"(?!). Några stenar har jag inte hittat, men osten är fantastiskt god.
Långt ifrån "vanlig" Stiltons ganska skarpa smak, den här är lätt syrlig, och den söta blåbärssmaken ger det hela en efterrättsaktig smak; jag borde köpt ett päron att ha till.
Nästa ost blir "Laurels farm white cheshire". Cheshire Cheese är en smulig, ganska salt och tydligen väldigt gammal osttyp: den finns omnämnd redan i en folkräkning som genomfördes 1086. Osten är inte jättespännande, men helt OK.

Nu upptäcker jag att jag faktiskt hade köpt en cheddarost. "Tintern cheddar chives & shallots" har en skarp, riktigt angenäm smak, men är mycket mjukare och inte lika gul som cheddar brukar vara. Löksmaken passar väldigt bra ihop med resten, och ju mer crackers jag äter (och vin jag dricker!) inser jag att detta är en väldigt god ost. Försöker hitta en låt om ost på datorn, men väljer att omtolka "try it" med Pet Shop Boys istället. Ni borde verkligen prova Tintern’s cheddar!
Nästa cheddar (den som jag hittade i kylskåpet) är "Isle of Bute Scottish Cheddar" - kvällens första verkligt inhemska ost. Detta firas med lite verkligt inhemsk musik, och Primal Screams XTRMNTR passar väldigt bra ihop med denna klassiska cheddar. Skarp, hård och väldigt god!
Sammanfattningsvis, så kan man säga att Storbritannien kan vara ett fruktansvärt matland. När det bara bjuds "deep-fried mars bar", steak and kidney pie, och en trött portion fish and chips längtar man till och med efter en så hemsk person som Anna-Maria Corazza Bildt. Men ostar, det kan dom, britterna.
/Max

"Blogg med mersmak"

2007-05-06T15:10:00.000+02:00

Igår samlades det mytomspunna "mat- och spelsällskapet" för första gången på länge. Det var första gången i torpet och det lämpade sig alldeles utmärkt för den här typen av sittningar. Innan vi kunde köra igång fick vi dock ta tag i diskberget som hade stått sedan valborg. Det hela blir lite meckigt också i det lilla köket utan varmvatten med fyra personer som ska försöka hjälpas åt. Så jag smet i väg och började borsta musslor istället.

Blåmusslerisotto

4 personer

1 nät blåmusslor

2 charlottenlökar

2 vitlöksklyftor

blast från en fänkål

1,5 dl vitt vin

4 dl vatten

salt

4 dl avorioris

3 charlottenlökar

2 vitlöksklyftor

1 dl vitt vin

buljong från musselkoket

5 dl annan buljong

2 dl riven västerbottensost

1 msk smör

3 chorizos

4 plommontomater

1 fänkålsstånd

salt och peppar

Skölj och borsta musslorna. Ta bort ev. skägg och släng de som är trasiga eller som inte stänger sig när man knackar på dom. Finhacka löken. Fräs i en het gryta i olivolja med fänkålsblasten. Släng i musslorna och rör runt en stund. Slå på vin och vatten och lägg på lock. Låt stormkoka några minuter. Släng musslor som inte har öppnat sig.

Finhacka löken. Fräs i en traktörpanna. Släng på riset och fräs en minut. Slå på vinet och låt koka in. Späd med buljongen i omgångar tills riset har bra konsistens. Stek eller grilla korvarna och skär ner dom i bitar. Strimla fänkålen och fräs på den i olja. Kärna ur tomaterna och skär ner dom. Släng i dom och korven på slutet i fänkålen. Släng i ost och smör i risotton och rör ner. Salta och peppra. Rör i lite av fänkålsblandingen och toppa med resten och musslorna. Ta även med några skal som garnering.

Currysjötunga

4 personer

800 g sjötunga

1 l vatten

1 dl salt

1 msk curry

1 stjälk citrongräs

1 msk paprikapulver

1 msk chilipulver

Snabbrimma sjötungan i hopvispat vatten och salt ca 3 min. Ta upp fisken och torka av. Finhacka citrongräset och blanda med kryddorna. Gnid in fisken med kryddorna. Grilla fisken elller stek i het panna. Använd gärna en grillklämma för att fisken inte ska fastna och vara lätt att vända. Spett går också ganska bra. Servera med risotton.

Risotton är väldigt inspirerad av min nya idol - Frida Larsson på Taste International. Det blev jättegod och passade mycket bra till fisken. Den är är i sin tur inspirerad av Christian Hellberg och ett recept i senaste "Allt om Vin". Jag har nämligen förmånen att ha en hel trave med mat- och vintidningar från -96 och framåt på mitt jobb. Till det här passar det nog bäst att dricka ett sött och billigt vitt vin.

Känd svensk IT-profil

2007-05-03T09:54:00.000+02:00

Det kan ju alltså nu kalla mig. Inte riktigt kanske men jag blev väldigt glad för att Gitto tipsade om min lilla blogg och andra favoriter i Expressen. Detta sätter ju genast en viss press på mig att börja leverera mer grym mat. Ojoj!

Pastasallad...

2007-05-02T22:08:00.000+02:00

Jag trodde nog aldrig att jag skulle blogga om något så vulgärt som en pastasallad (på trefärgade skruvar). Menmen, vi äter det nog alla ibland och tycker det är ganska gott. Den här blev faktiskt god och framför allt riktigt snygg. Sen är det ju nästan sommar också.

Pastasallad med räkor och sichuanpeppar
2 personer

200 g pasta
1/3 purjolök
ett paket babyspenat
200 g räkor med skal
2 små ägg
ett par msk solrosfrön
1 stor avokado
1 tsk sichuanpeppar
2 cm riven ingefära
olivolja
salt och peppar

Koka pastan. Koka äggen. Skala räkorna. Skölj och strimla purjon. Fräs den hastigt i lite smör. Rosta sichuanpepparn i en torr panna och mortla den. Rosta solrosfrön hastigt i pannan. Skär ner avokadon och äggen i bitar. Skölj spenaten och blanda alltsammans med olja, ingefära, sichuanpeppar, salt och peppar. Toppa med solrosfröna. Ha gärna pastan, äggen och purjon lite varmt så att salladen blir ljummen.

Lilla torpet

2007-05-02T21:45:00.000+02:00

På valborg invigdes torpet med en grillfest. Det grillades god korv, scampi och diverse vegogrejer och åts med coleslaw, bröd, lite guckor och röror. Det fina i kråksången var att jag själv kom sent till min egen fest och behövde inte fixa något alls, och framför allt inte maten. Dagen efter tog jag dock igen det med städning. Jag passade också på att kolla in mina "ägor" lite ordentligare. Potatis är satt och kommer väl förhoppningsvis upp lagom till midsommar. Rabarber, smultron och gräslök finns och även lite avsomnad timjan och rosmarin. Sen finns det en hel del oidentifierat som jag får undersöka närmare.

Är det inte idylliskt?

Här ska det komma potatis.

Bloggträff och födelsedagspresent

2007-04-29T23:29:00.000+02:00

Jag var på bloggträff igår för att grymmaste Gitto var i stan. Stellan och Helena som var med skrev så bra om det att jag nöjer mig med deras redovisningar. Kan som sagt var bara säga att det var ruskigt trevligt, alla borde pröva att gå på bloggträff!

Idag fick jag en försenad födelsedagspresent (jag fyllde år i november) av mina kära vänner Adam och Anna. Egentligen var dom många fler som hade skramlat ihop till ett flott restaurangbesök men dessa två underbara männsikor fick följa med som sällskap. Jag föreslog Manfreds och så blev det. Åh, det var så bra! Dom bjöd mig på en hel trerätters och först kom en tonfiskcarpaccio med basilikacreme och en liten aubergine- och chiligucka. Tonfisken smälte i munnen och rörorna mumsade man snabbt i sig med brödet som var till. Sen tog jag deras paradrätt - en enorm wienerschnitzel på kalv (så klart!) och smör- och persiljeslungad potatis. Efterrätten var gateau på vit choklad, en liten fet kaka och ägglikörglass på en liten fruktkompott. Allt var riktigt bra men förrätten var ändå en klass för sig.

Tonfiskcarpaccio. I högra hörnet skymtar en bonuspresent.

Den enorma wienerschnitzeln.

Desserten.

Apropå restauranger i Göteborg så läste jag i GP i helgen att det ska öppna en tapasbar på Berzeliigatan. Det är ingen vanlig spansk restaurang dock. Här kommer det att serveras internationell och framför allt svensk tapas såsom sill, löjrom och råbiff - fast i tapasformat. Jag tycker att det låter helt grymt och blir verkligen sugen på att gå dit. Extra kul är också att köksmästaren Frida Larsson är endast 21 år gammal. Jag blir så imponerad! Stället heter Taste International och öppnar inom kort.

Pudding och chili

2007-04-26T21:23:00.000+02:00

"Tom var berömd i sina vida kretsar för sin köttfärslimpa och sin majspudding med jalapeño, Fred för sitt dillbröd och sin jalapeñogelé, trots det faktum att köttfärslimpa var ett snäpp lägre i menyhierarkin än jag skulle ha önskat - jag var ju ändå köksmästare och till namnet befälhavare i mitt eget kök - var jag inte missnöjd med att fortsätta med dessa omhuldade signaturrätter."

Detta skulle kunna vara del 2 i min tävling "Jens mat i litteraturen", men det är det inte! Jag tror nämligen att det här är alldeles för enkelt för er foodies där ute att gissa vilken bok det här kommer från. Det är i alla fall Kitchen Confidential av Anthony Bourdain och ett avsnitt jag särskilt gillar. Tony har precis börjat på Tom H. - en krog på Broadway som ägs av ett excentriskt homosexuellt par. De lever mycket på gamla meriter och dessa rätter som har ätits av deras "vänner" Lauren Bacall, Angelica Huston och José Quintero. Även om det inte gick så bra för krogen så blev jag väldigt sugen på puddingen och köttfärslimpan. Pga av lite köttångest ska jag försöka undvika miljöboven nötkött ett tag så limpan blev en chili på sojafärs istället.

Majspudding med jalapeño
4 personer

5 dl vatten
5 dl mjölk
250 g polenta
1 mozzarella
ett par msk inlagd jalapeño
ett par msk smör
salt

Koka upp mjölk och vatten. Rör i polentan och rör ett par minuter tills den tjocknat. Lägg i en klick smör och salta lite. Smält resten av smöret. Pensla en form med smör och bred ut polentan i ett jämnt lager. Hacka ner jalepeñon och strö över. Riv eller smula mozzarellan över. Avsluta med det smälta smöret och lite salt. Baka i ugnen på 225 grader i ca 15 min.

Vegochili
4 personer

100 g sojagranulat (eller 200 g quorn)
1 chipotle
1 tsk sichuanpeppar
1 tsk korianderfrön
1 tsk spiskumminfrön
1 tsk kakao
2 charlottenlökar
1 vitlöksklyfta
1 burk (500 g) tomatfond
1 burk små svarta bönor
salt och peppar
(1 msk kalvfond)

Börja med sojafärsen och sjud den i ett par dl vatten tills allt absorberats. Rosta sichuanpeppar, spiskummin, och koriander i en torr panna. Mortla tillsammans med chipotle och kakao. Sila ev. bort de "barkiga" bitarna av chipotlen. Finhacka charlottenlök och vitlök. Fräs i olja i en traktörpanna. Häll på kryddorna och färsen och fräs några minuter. Slå på tomatfonden och bönorna. Låt puttra ett tag och smaksätt med salt, peppar och ev. kalvfond. Servera med puddingen, lite färsk koriander och avokado och tomat.

Egentligen skulle man haft mexikansk oaxaca-ost till puddingen men i brist på det är mozzarella ett fullgott alternativ.

To A Haggis

2007-04-22T17:13:00.000+02:00

"Fair fa' your honest
sonsie face
Great chieftain o' the
puddin' race!
Aboon them a' ye tak
your place
painch, tripe, or thairm:
Weel are ye worthy
of a grace
As lang's my arm"

Det här är en dikt om haggis av Robert Burns, den skotske nationalskalden. Jag kan inte så mycket om traditionerna kring haggis men jag tror att man läser den här i samband med haggisätning. Sen har Burns en egen dag den 25/1 och den är väldigt viktig för många skottar. Vi hedningar i min familj har aldrig firat den men från och med nu ska jag nog göra det för det här blev inte så dumt. Haggisen jag använde hade rekommenderats av min skotska släkting och även prisats av Gitto så den är nog bäst. Vet att i alla fall köttvarianten finns att köpa på English Shop i Göteborg och antagligen i Stockholm med.

Till haggisen hade jag ett potatismos smaksatt med pepparot och dijonsenap. Jag är inte så förtjust i att dricka whisky så jag gjorde en sås istället: reducera 1 dl whisky till hälften, slå på 2 dl grädde, 1 msk kalvfond och en halv vaniljstång med fröna iskrapade. Koka ihop och häll ev. i redning, salta. Sila bort vaniljstången. Den resterande potatisen fick bli en råraka. Hur var haggisen då? Jo, det är faktiskt gott. Påminner mycket om blodpudding och lite julkaka, mycket kanelsmak! Kan rekommendera den till folk i allmänhet och till vegetarianer i synnerhet.

Ostron och haggis

2007-04-19T21:46:00.000+02:00

Igår vardagslyxade jag med att köpa en bit torskrygg och ett ostron hos min nya kompis Fiskhuset. Ostronet var ifrån Frankrike och kostade 14 kronor. Jag har bara ätit ostron en gång tidigare och då från Sverige och jag minns det som lite bättre. Det här var liksom lite torrt och inte lika skvalpande och havigt. Men det är ändå något väldigt speciellt och det var ju inte dåligt på något sätt. Ganska stolt över att jag öppnade det rätt snyggt också. Torskryggen var en så kallad pannfärdig rätt. Lite onödigt och dyrt att köpa det kanske men jag tyckte det var kul att pröva. Den hade en bit chevre instoppad men ingen rödbeta som på hemsidan. Däremot låg det där som ser ut som en stor snus (ursäkta den äckliga liknelsen) på. Jag har ingen aning om vad det är. Trodde först att det var pesto men det smakade som mandelmassa. Det hade dom kunnat skippa. Till det hade jag en liten rödbetsrisotto med ruccola, fårost, lite räkor och en rejäl klick av balsamicosmöret från grillkvällen.

Jag har fått en liten present också av mina föräldar som har varit i Skottland; en burk vegetarisk haggis! Trots mitt skotska påbrå har jag bara ätit haggis en gång och det i snabbmatsversion. Kommer inte riktigt ihåg vad jag tyckte. Ska i alla fall bli spännande att pröva denna lilla goding. Vet inte riktigt hur jag ska servera den bara. Någon som har provat?

Sista sommardagen

2007-04-16T21:37:00.000+02:00

Idag började jag mitt nya jobb på Systembolaget. Det kändes bra och folk var väldigt trevliga. Min förhoppning är att kunna lära mig mer om dryck i allmänhet och vin i synnerhet. Eftersom det fortfarande inte är en självplocksbutik så är jag nog så illa tvungen att lära mig en del. Nu i början kommer jag mest att plocka upp flaskor och lära känna butiken lite innan dom vågar sätta mig i kassan. Ska verkligen försöka delta i så mycket kurser och provningar som möjligt så att jag kan komma med lite kvalificerade tips här på bloggen. Butiken ligger på Selma Lagerlöfs torg långt ut på Hisingen, vilket är en bra bit ifrån där jag bor. Det får gå an när dom på torget har Fiskhuset vilket ska vara en av Göteborgs (och därmed också Sveriges) bästa fiskbutiker. Det var ju stängt idag på måndagen så klart men jag ska reka där imorgon, verkar ha sjysta luncher också.

Igår hade jag och min bror bestämt att vi skulle grilla idag för att fira den sista sommardagen. Som vanligt när min bror är med är det han som tar kommandot. Vi (han) gjorde grillade lammkotletter penslade med gremolataglaze, ett vispat smör med reducerad balsamvinäger och charlottenlök och en sallad på rostad färskpotatis, rädisor, sugar snaps, chili, rödlök, ruccola och parmesan. Det blev helt sagolikt gott och två lammkotletter var kändes fattigt.

Nästan som sommar

2007-04-15T20:36:00.000+02:00

Jag skulle vilja slå ett slag för den heliga treenigheten. I min värld är treenigheten vitlök, chili och persilja. Deras kompis ingefära får vara med ibland också som i min lilla lyxiga helgpasta som jag åt i fredags.

Helig pasta

2 personer

150 g sidfläsk

200 g räkor

2 cm ingefära

2 vitlöksklyftor

1 chilifrukt

persilja

olivolja

salt och peppar

200 g pasta

Koka pastan. Skala räkorna. Finhacka grönsakerna och lägg åt sidan. Strimla sidfläsket och stek på det i en traktör- eller wokpanna med lite olja. När det fått lite färg häller du i grönsakerna med lite mer olja och fräser några minuter. Häll i pasta och räkor och låt bli varmt. Salta och peppra rikligt.

Det blev gott och framför allt väldigt mycket. När jag sen skulle äta lite av resterna när jag kom hem på natten i min hrm.. säng så råkade jag somna och sen när jag vaknade så låg allt på mitt golv. Väldigt deprimerande att vakna till ljudet av Lattjo Lajban på TV:n som man glömde stänga av och med mat på golvet. Sen ryckte jag upp mig lite resten av helgen och gick och kollade på Gårda BK i det underbara försommarvädret. Idag spelade jag själv lite fotboll och som belöning bjöd jag två av grabbarna på lite återhämtningsmat.

Det blev lite ugnsrostade grönsaker och en färskpotatissallad (egyptisk potatis) med kapris, rädisor, jalapenos, soltorkade tomater och charlottenlök. Till det lite korv (Chipolata, en helt OK korv från Scan) och tsatsiki. Gott och somrigt värre blev det! Vi kunde till och med sitta ute och äta men när vi skulle spela kort började det blåsa och bli lite kallt.

Svarttorparn

2007-04-12T20:15:00.000+02:00

Om någon vecka kommer jag att flytta in i en liten söt kolonistuga vid Östra sjukhusets koloniområde i Göteborg. Det är min vän Anton som är ägare till stugan men eftersom han just nu är i Shanghai så tyckte både han och jag att det var synd att den stod tom. Att bo permanent i en kolonistuga är allt annat än tillåtet och att hyra ut den i andra hand ska vi inte ens tala om. Jag tror att det löser sig för grannarna verkar trevliga och närmsta grannen är dessutom döv. Då är ju frågan vad jag kan odla. Är det för sent? Kan jag odla potatis eller squash? Vad ska jag tänka på? Tar gärna emot tips eftersom jag är en total rookie när det gäller odling.

Lovecraftiansk soppa

2007-04-11T21:37:00.000+02:00

"That is not dead which can eternal lie,
And with strange aeons even death may die."

Cthulhu-soppa med omelettrulle
6 personer

150 g sidfläsk
200 g bläckfisk (med tentakler, viktigt!)
1 purjolök
2 morötter
2 stjälkar blekselleri
1 litet savoykålhuvud
1 fänkål
2 små zucchini
4 tomater
2,5 liter vatten
basilika
3 dl vita bönor
100 g valfria makaroner
salt och peppar

Omelettrulle:
2 ägg
4 msk vatten
basilika
salt och peppar
pesto

Börja med omelettrullen. Vispa ihop ingredienserna utom peston och stek som en vanlig omelett. Låt svalna och bred sedan på pesto. Rulla ihop och slå in i plastfolie. Lägg i kylen.

Koka bläckfisken hel i ca 20 min i en kastrull och skär sedan ner den. Skölj och strimla purjo och savoykål. Skiva morötter, zucchini, blekselleri och fänkål. Skålla, skala och kärna ur tomaterna och hacka ner. Skär ner sidfläsket och fräs på det med lite olja i en riktigt stor gryta. Häll på grönsakerna utom tomat och fräs på några minuter. Slå på vatten och häll i tomat och bläckfisk, salta och peppra rikligt. Låt koka i 20-25 min under lock. Lägg i makaronerna och bönorna och koka i ca 10 min eller till makaronerna är precis mjuka. Skär upp omelettrullen i en halv cm tjocka skivor. Servera soppan med omelettrulle, några tag med svartpepparkvarnen och lite riven parmesan.

Detta är en mycket god och framför allt matig soppa. Den är inspirerad av en klassisk italiensk bondsoppa och av HP Lovecrafts Cthulhu-mytologi. Men framför allt är den inspirerad av mina oroande drömmar om en sjunken stad i orimliga geometriska proportioner...

"... Iä! Iä!"
"N'gai, n'gha' ghaa, bugg-shoggog, y'hah,
ap'hp; Mur'Akuch, Mur'Akuch ..."

Påskmiddag

2007-04-07T16:34:00.000+02:00

Ikväll firar väl dom flesta svenskar påsk med sin familj över en god middag. Jag däremot ska sitta i ett unket klassrum på Hvitfeldtska gymnasiet fram till klockan 03.00 och spela rollspel. GothCon kallas företeelsen och är ett spelkonvent som återkommer varje påsk. De flesta av mina vänner skakar på huvudet och tycker att jag är galen som "leker tomtar och troll". Kanske är jag det men det är i alla fall det som upptar min tid i påsk. Därför kände jag mig tvungen att klämma in en påskmiddag innan det började. Pajen jag har berättat om bakades givetvis och blev dessutom riktigt fin.

Torta di Pasqualina

12 bitar

Degen:

8 dl vetemjöl

2 1/2 dl vatten

2 msk olivolja

1/2 tsk salt

olja till pensling

Fyllningen:

1 kg bladspenat

500 g ricotta

100 g riven parmesan
2 + 6 ägg

1-2 tsk mejram

salt, peppar

1 bit torrt vitt bröd

1 dl mjölk

Blanda ingredienserna till degen. Knåda i 15 min tills den är slät och fin. Dela i valfritt religöst antal delar (förslagsvis 6 eller 7) och forma små bollar. Lägg på mölad bakduk och täck med en fuktad bakduk och låt vila i en timme.

Skär det torra brödet i små bitar och blöt upp i mjölken. Ansa och skölj spenaten (1 kg bladspenat kostar 80 spänn och upptar en hel matkasse!). Förväll den i omgångar någon minut i kokande vatten. Pressa ur överflödigt vatten och hacka ner den lite. Blanda med det lätt urkramade brödet, ricottan, ett par msk av parmesanen, mejram, 2 ägg och salt och peppar.

Ta fram degbollarna på mjölat bakbord och kavla ut mycket tunt. För över den utkavlade degen till en oljad springform. Låt överflödig deg hänga över kanten. Pensla emellan varje lager (utom det sista) och fortsätt att lägga på lager tills du har använt hälften av degbollarna. Lägg därefter försiktigt på fyllningen i ett jämnt lager. Gör 6 förjdjupningar med baksidan på en sked på jämnt avstånd. Knäck försiktigt i ett ägg i varje fördjupning utan att de skadas. Strö över resten av parmesanen.

Forsätt kavla ut resten av degbollarna mycket tunt och lägg på i lager med olja penslad emellan. När alla lager har lagts på lägger du små smörklickar under längs med kanten av pajen. Vik sedan över det överhängande deglagret. Pensla med olja och stick försiktigt några hål i pajen. Grädda i ca 1 timme och 15 minuter tills den är vackert gyllenbrun.

Pajen blev god men kunde varit ännu lite godare med tanke på det arbete som låg bakom. Som vanligt blev även den här rätten godare lätt uppvärmd dagen efter med lite tryffelolja och flingsalt på. Den var i alla fall klart vackrast på påskbordet där det även fanns Jansson, hemgravad lax, ägghalvor med kaviar- och kaprisgrädde, hemvispad gravlaxsås, sikromsås, kokt potatis, knäckebröd och tre sorters sill. Efterrätten som bestod av hallon- och chokladmuffins med cheesecake stod mina vänner för. En perfekt påskmiddag!

Glad Pesach!

2007-04-03T19:47:00.000+02:00

Idag firas den judiska påsken - Pesach. Eftersom jag har tillgång till Sensus multireligiösa almanacka så har jag väldigt bra koll på alla möjliga högtider. Tänkte då att det kunde vara kul att uppmärksamma denna med lite typisk mat. Egentligen äter man bara ojäst bröd och bittra grönsaker under Pesach, detta för att minnas tiden i slaveri. Det blir lite tråkigt så jag gör en lammgryta istället. Den är inte särskilt judisk i sig men lamm får man ju äta som jude, så länge man inte blandar med mjölk.

Lammgryta med sötpotatis, okra och lammkorv
6 personer

1 kg grytbitar av lamm med ben
8 tomater
2 stora sötpoatisar
200 g okra
några kvistar rosmarin
en näve salviablad
rivet skal från 1 citron
buljong
3 dl kokta cannelonibönor
4 lammkorvar
salt och peppar

Putsa lammet och skär ner till lagom stora bitar. Stek på i lite olja. Häll i nedskuren okra och sötpotatis i stora bitar. Släng i örterna. Skålla, skala och kärna ur tomaterna. Hacka tomatköttet och släng i det i grytan. Häll i ett par dl buljong (jag hade lammbuljong i frysen). Häll i bönorna och citronskal och lite mer örter. Salta och peppra. Stek korvarna och skär ner dom. Släng i dom i grytan. Låt koka under lock i ca 45 min. Låt vila ett par timmar och värm på igen. Servera med couscous.

Det osyrade brödet - matsa - har inget med flottigt vitlöksdoftande naanbröd att göra. Det är ett bröd som ska göras väldigt snabbt och ska symbolisera lidandet under slaveriet i Egypten. Men det blir ganska gott faktiskt, lite som ett segt knäckebröd.

Matsa
8 kakor

4 dl grahamsmjöl
1 1/2 dl vatten
1/2 tsk salt

Blanda ihop ingredienserna till en deg. Lägg ut den på mjölat bakbord. Dela i åtta bitar och forma små bollar. Kavla ut tunt, gärna med kruskavel, till åtta kakor. För över försiktigt med stekspade till plåtar med bakplåtspapper. Nagga dom lite och grädda i 250 grader i ca 8 min. Låt svalna på galler. Förvara i burk.

Tankar inför påsken

2007-04-01T19:57:00.000+02:00

Om en vecka är det påsk och det ska bli roligt. En lagom chosefri högtid med god mat men utan överflöd, möjligen av godis då. Jag kommer vara väldigt upptagen i helgen pga spelkonvent och Stockholmsresa men en liten påskmiddag ska jag försöka klämma in. Min mamma ska grava lite lax åt mig och sen vill jag göra något med lamm. Har nog inte råd med lammstek så det får bli en gryta istället, kanske med lammkorv i också. Det får bli lite knytis, så någon annan får ta med sig sill om dom vill ha, jag är mer sugen på annat. Paradrätten på påskbordet kommer förhoppningsvis att bli den här pajen:

Visst är den vacker? Ett foto värdigt Ilva. Nja, kanske inte. Vet att det är ganska patetiskt att ta kort på en bild ur en kokbok men jag ville så gärna illustrera mina planer! Det här är i alla fall en ligurisk påskpaj med spenat, mejram, parmesan, ricotta och ägg. Tycker den verkar helt underbar och har tänkt göra den till påsk i många år och nu blir det förhoppningsvis av. En kul detalj med orginalreceptet är att man kavlar ut degen till 33(!) knapriga lager, givetvis för att symbolisera Jesus levnadsår. Låter verkligen som en typisk Louise-grej. I receptet i min kokbok har man förenklat receptet till 12 lager, efter lärjungarna kanske? Jag funderar på att rationalisera ner det till 2 lager efter öh... Jesus två jordiska föräldrar. Jag återkommer med bild på min paj och recept.

Vulgär lasagne

2007-03-30T11:34:00.000+02:00

För att fira min namnsdag igår gjorde jag en extremt vulgär men väldigt god lasagne till mat- spelkvällen. Jag är inne i en korvperiod nu och jag har aldrig hört att någon gjort lasagne med korv förut så det fick testas. Sanningen att säga en jag nog inne i en köttperiod i allmänhet så därför åkte även ett paket Jägarbacon ner i korgen.

Vulgär lasagne

4 personer

2 gula lökar

2 vitlöksklyftor

1 aubergine
2 paket krossade tomater (basilika)

5 salsiccias eller annan god korv

1 paket jägarbacon

2 msk mjöl

smör

6 dl mjölk

150 g fetaost

150 g riven ost

lasagneplattor

salt och peppar

oregano

Finhacka lök och vitlök. Tärna aubergine och fräs alltsammans i olja. Salta något. Slå på tomaterna efter 5 min. Skär ner bacon och stek den. Häll över i såsen. Stek korvarna, skär ner dom och häll i såsen. Smaka av med salt, peppar och oregano. Smält en stor matsked smör i en kastrull. Häll på mjöl och rör runt, slå på mjölk. Vispa konstant tills det kokar upp och låt koka några min. Rör i fetaost och hälften av den rivna osten. Varva i en smord långpanna med lasagneplattor, tomatsås underst och bechamel och riven ost överst.

Det här gick undan för vi var så hungriga och hade inte lust att vänta. Tomatsåsen hade kunnat slipas till mer och koka längre än 15 min men den fick fin smak ändå, inte minst av den rökiga jägarbaconen. Till det hade vi en variant på mango- och pomelosallad som värden slängde ihop. I brist på pomelo fick det bli grapefrukt och ruccolan byttes mot machesallad. Mycket gott! Efterrätten bestod av Almondys nya cheesecake lemon. Som ni märker var detta något av en italiensk afton. Romantisk musik spelades och intoxikerade av detta utbröt efter en stund ett veritabelt kramkalas:

Dagens

2007-03-29T13:52:00.000+02:00

Det pågår just nu en filminspelning i närheten och filmteamet har fått lov att använda mitt jobb som uppehållrum för lunch och toalettbesök. Det är en deckare av Helen Tursten som ska filmatiseras. Cateringfirman som fixar lunchen lyckades hälla ut någon unken sås alldeles utanför receptionen så stanken av bambafisk tvingade mig ut i vårsolen. Jag gick och tröståt lunch på Mae Krua på Andra Långgatan. Jag åt en Tom Ka Gai och det var verkligen superduper! Bästa thaimaten jag kan erinra mig. Ursäkta bildkvaliteten, jag skicka den direkt från mobilen.

Bloggträff

2007-03-29T08:51:00.000+02:00

Buhuu! Jag hade så gärna velat vara med på matbloggträffen igår. Det lät så himla trevligt! Istället fick jag sitta i Majorna och kolla på en usel EM-kvalmatch, sorgligt! Gårdagens enda "kulinariska" höjdpunkt var en påse gourmetchips från OLW med chili- och olivoljasmak. Inget riktigt bett i dom, jag hade nog fått sätta i mig en hel påse själv dock för att kunna bedöma dom rättvist. Åh, vad sorgligt!!!

Pastawok med korv, svamp och brysselkål

2007-03-28T09:18:00.000+02:00

Det här är vad jag svängde ihop igår efter en joggingtur. Inbillar mig att det är bra återhämtningsmat. Gillar särskilt det här med uppvispat ägg i pastawoken. Det gör det lite likt chao fan, alltså stekt ris, en härlig kinesisk bukfylla.

Pastawok

1 person och matlåda

250 g pasta
8 små nürnbergerkorvar eller andra goda bratwurstar
200 g blandsvamp
200 g brysselkål
1/3 purjolök finstrimlad
2 msk kapris (gärna i salt)

2 ägg

(lite tryffelolja)
smör
salt och peppar

Koka pastan och låt rinna av. Koka brysselkålen hastigt och halvera. Stek korvarna för sig och skär sedan ner dom. Fräs svampen i smör i 5 min, salta och peppra. Ta i lite mer smör och sedan purjon och brysselkålen, fräs ytterligare ett par min. Lägg i korv, kapris och två ägg uppvispade ev. med lite tryffelolja. Rör runt någon minut tills äggen koagulerar och häll i pastan. Smaka av med salt och peppar och ev. lite mer tryffelolja.

Politisk korv

2007-03-27T10:25:00.000+02:00

Igår läste jag en väldigt intressant kulturkrönika i GP om förhållandet mellan mat, kön, klass och identitet. Det fick mig osökt att tänka på K:s socialistiska salami. Undrar om inte krönikören själv har läst K:s blogg. Krönikan tar också upp den nya sorgliga glassen Girlie som är särskilt anpassad för tjejer, något som också har skrivits om i matbloggvärlden. För visst är det skillnad på mat och mat? Skillnad på korv och korv, som Reinfeldts korvgryta och den socialitiska salamin.

Fotboll och våfflor

2007-03-26T10:05:00.000+02:00

Glad Maria bebådelsedag! Igår var det strålande fint vårväder och Vasa Boys Club skulle ha träning. På vägen bort till Heden passerade jag den katolska kyrkan St Jakob och såg att det var en väldig uppståndelse. Italienare, polacker och andra som bekänner sig till den katolska tron stod utanför och samtalade högt och ljudligt. Då kom jag på att det var ju Maria bebådelsedag idag och den stora våffeldagen. Precis som Louise som går in stenhårt för våfflor kände jag mig också tvungen att grädda några laggar när jag kom hem. Men först lite träning.

Kviberg den yngre laddar för att tjonga upp en långboll.

Vi spelade träningsmatch mot LL Black Sox och förlorade ganska brutalt. Menmen, vi höll god min och jag längtade ändå mest efter att få komma hem och grädda våfflor. Jag ville ha en matig variant till huvudrätt/förrätt och en vanlig till efterrätt. Jag utgick från det här receptet från Tasteline men bytte ut riven potatis mot palsternacka. Istället för att servera dem med parmesancreme körde jag på ryskt vis med stenbitsrom, creme fraiche och charlottenlök.

Visst är den vacker? Tycker faktiskt att den är rätt tjusig med det röda och gröna. Den blev riktigt god också! Purjon och palsternacka gör den tuggig och söt, ta gärna lite extra salt för att bryta av det. Jag var även tvungen att prova våfflan med en aning tryffelolja på och lite havssalt. Det var också gott men jag kände knappt smaken av tryffeloljan. Kanske har den blivit gammal och tappat smak.

Till efterrätt gräddades den andra halvan av smeten till mer klassiska frasvåfflor. Dessa serverades med lättvispad grädde, hjortronsylt och te till ett avsnitt av Black Adder.

Kol- och stålunionen

2007-03-22T11:45:00.000+01:00

Inför gårdagens mat- och spelkväll kände jag att jag ville äta något mellanting mellan vår- och vintermat. Vädret krävde precis det och när jag såg dom fina Thüringer Bratwurstarna från Helmut Walch var saken klar. Min bror, som var med mig och handlade, rekommenderade just Walch och det gjorde tydligen Leif Mannerström också. Jag tänkte alltså göra en liten choucroute-variant och då rekommenderade min bror att jag även skulle ha en bit kokt rimmad oxbringa till. Mycket kött tänkte jag, men visst. Nu var det stört omöjligt att hitta färdigkokt oxbringa utan det fanns bara rimmad sådan som man fick koka själv, något jag inte orkade. Det var synd eftersom det är så gott och hade man dessutom kunnat få med lite spad så hade det ytterligare lyft surkålen. Nu fick kålen istället puttra med ett tärnat äpple, en klyftad lök, lite kummin, honung, vitt vin och förstärktes på slutet med lite rökt sidfläsk och rostad potatis och palstenacka.

Korven var ljuvligt god med en mild och fin smak av kummin och timjan. Surkålen blev också mumsig och berömdes av den kräsne polske värden. Till det lite saltgurka och tysk senap. Vi drack ett Alsacevin till. Det kändes rätt med ett vin från det spännande området Alsace där den här rätten närmast kan sägas höra hemma.

Innan vi satte tänderna i korv och kål åt vi en liten lyxig förrättsmacka. En gräddig och god rödlökssill från Knippla Fisk på Olskrokstorget. En underbar försmak av våren och fick oss osökt att fundera på varför det inte säljs sill i fler sammanhang i Sverige. Emma som har bott i Holland berättade om hur man kunde köpa en hel sill på gatan med en massa rödlök på för 2 euro. Varför finns det helt enkelt inte mer varierad och framför allt svensk snabbmat i Sverige? Man skulle kunna sälja kroppkakor direkt på gatan precis som man säljer dumplings ur bambukorgar i Kina. Fler förslag?

"Bolognese"

2007-03-20T13:36:00.000+01:00

Jippie! Jag vann Lisas bolognesetävling i klassen ursvensk fri stil med mormor Sonjas köttfärssås! Jag gillar särskilt benämningen ursvensk för trots att den innehåller nymodigheten soya så är den härlgt befriad från moderna idéer om lätt mat. Vad glad jag blir och vad glad min mormor hade blivit! Har varit ganska sparsam med att berätta om min blogg för min familj men om min mormor varit i livet så hade jag stolt visat upp den för henne. Nu hade hon ju i och för sig ingen dator men då hade hon nog skaffat sig en för min skull.

Frankofil afton

2007-03-19T12:26:00.000+01:00

I lördags var det så äntligen dags för en middag det talats om länge. Tanken från mina vänner var nog att den skulle påminna om de överdådiga middagar de har läst så mycket om i sina vältummade romantiska noveller. Jag som inte alls är beläst förstod ändå behovet av att göra det till en fransk afton.
Vi möttes så prick klockan 14.37 på lördagen i Stora Saluhallen för att handla. Efter några turer till först Hemköp och sedan tipsbutiken landade vi i Linnéstan för att börja vårt verk. Det skulle lagas boeuf bourgionne så det var lika bra att börja med en gång. Idén till att laga just det kom från Krille som hade sett ett program med skådespelaren och kocken Per Moberg (och elitidrottsmannen!) lagandes denna burgundiska gryta. Jag använde oxbog, mest i brist på högrev, men det fick en fin levrig smak efter att ha kokat länge.
Från början var det tänkt att vi skulle ha pressad potatis till men jag insåg att potatisen skulle bara rinna bort i såsen från grytan. Nu hade jag ändå tagit med mig en potatispress så den användes till att göra gnocchi istället. Kanske inte helt fransk men smaksatt med citron och salvia så tycker jag ändå att den hamnade rätt.
Till efterrätt blev det crème caramel och jag utgick från ett recept från den trevliga boken, med det trevliga formatet, Kockarnas Kalender. Jag slås av hur tydligt det är att Svensk Mjölk ligger bakom boken. Nästan på varje sida står det om hur viktigt det är att blanka av såsen med smör, något som tydligen inte gör så stor skillnad som man kan läsa om i Lisas artikel. Jag är absolut inte den som lobbar för light-produkter men här blir det nästan löjligt. Man ska också komma ihåg att vinnarna av Årets Kock, som har skrivit boken, egentligen är vinnare av Gastronomiska Akademins Mejerimedalj.

Glenn!

2007-03-16T17:10:00.000+01:00

Idag bjöd jag min frankofila vän Anna på lyxig lunch på Wasa Allé eftersom hon fyller år i helgen. Det första jag ser när vi kommer in i den vackra lokalen är att det ligger en liten receptfolder från Glenn Strömbergs kollektion. Trevligt tänker jag och rycker till när jag ser mannen själv sitta med ett gäng affärsmän avnjutandes en lunch precis som vi vanliga människor. Lite skakig i benen går vi bort till vårt fina fönsterbord. Man får betänka att det inte är särskilt ofta man ser kändisar i Göteborg och detta är en kvalitetskändis till råga på allt. Under måltiden kan jag inte undgå att tjuvkika lite granna och försöka snappa upp lite av konversationen. Jag noterar också att Glenn verkligen kan konsten att lägga in snus med pondus. Efter ett tag kommer krögaren Mats Nordström ut ifrån köket och sätter sig ner med Glenn för en liten tête à tête. Jag kunde tyvärr inte uppfatta vad som sades men helt klart är att Glenn och Mats ska göra business ihop. Ska Wasa Allé starta ett korplag och vill ha Glenn som tränare? Ska Glenn ta med sig restaurangens koncept om "medveten mat" till Italien? Vad vet jag? Kom ihåg var ni hörde det först.

Maten då? Den var riktigt bra den här gången. Tidigare har jag inte varit så nöjd men idag serverades ragu på sej med fänkål, tomater och saffran, rostade rotsaker, rimmad oxbringa och ljuvlig surkål med kummin och sidfläsk. Till det ett jättefint salladsbord med gott bröd och en mumsig pumpasoppa med tillhörande rostade svartögda bönor. En ordentlig uppryckning ifrån gräddträsket alltså och mera medvetet. Personalen är också extremt duktig och trevlig. Spanläget är också perfekt ner på Vasagatan och i och med att man sitter en trappa upp är det ingen där nere som märker en!

Här kommer mina egenheter på begäran av K:

1. Jag har aldrig sett Gudfadern.

2. Jag är rädd för grodor.

3. Jag tror inte på sannolikhet.

4. Min ena örsnibb är något längre än den andra.

Usch, det var jobbigt, och nu hade jag faktiskt inte tänkt att skicka vidare det här till någon mer. Främst för att jag inte vet vem jag skulle skicka det till. Om det inte är så att jag kommer drabbas av sju års olycka eller något annat hemskt. I så fall får någon gärna upplysa mig om det så får jag försöka fixa det.

Laxrutan

2007-03-15T16:03:00.000+01:00

Det underbara vädret igår fick mat- och spelgänget att längta efter något lite lätt och vårigt till middag. Fisk kändes därför givet och vi gick bort till den trevliga damen i en av fiskaffärerna på Olskrokstorget och bad att få lite gravad lax. Jag passade även på att fråga om de hade holländsk matjessill men fick veta att det var något som endast med tur kunde finna runt jul. Väldigt tråkigt tänkte jag som har gått och frågat runt i fiskaffärer i flera månader men bara fått nej till svar. Jag har bara ätit det en enda gång för någon sommar sedan när min bror bjöd på det i form av en liten munsbit. En skiva färskpotatis i botten, en bit sill, lite gräddfil, hackad gräslök och lite brynt smör på, mums! Sillen köps hel och är både jäst och lagrad så den får en mycket finare och komplexare smak än vanlig sill, mer åt ost- och ansjovishållet. Fick i alla fall veta att den går att beställa hem på 5-kilostunna så jag får hitta någon som vill dela med mig.

Laxen blev i alla fall halstrad i torr panna, be gärna om lite tjockare skivor i butiken för annars faller de sönder med en gång. På det lite smörfräst purjolök och rostade pinjenötter. Till höger en pytt på kastanjechampinoner och jordärtsskockor smaksatt med citron. Sen det bästa, dillstuvad potatis! Den blev faktiskt smaksatt med lite hummerfond bara för att det fanns stående, funkade riktigt bra.

Efter maten började vi med att spela Carcassone och det var halvkul. Det är ett spel som mest puttrar på utan riktiga känslor. I Settlers är det däremot ingen brist på känslor och det kändes kul att avrunda med det för en gångs skull. Extra kul också att jag vann, jippie!

Beans on toast

2007-03-14T10:43:00.000+01:00

Min pappa fick Jan Hedhs bok "Bröd" när han fyllde år och jag har studerat den väldigt noga. Jag fastnade för hans toastbröd och att baka det kändes som en viktig politisk handling. Janne har mycket exter för sig och insisterar till exempel på att man ska använda bakmaskin eftersom det annars "tar lång tid att tvätta ur glutenet". Nu har inte jag någon bakmaskin så jag provade istället att använda elvisp med degkrokar. Jag körde degen länge och väl tills jag fick kramp och elvispen blev glödhet. Degen såg väldigt seg och fin ut och jag pytsade ut den på mjölat bakbord. Nu skulle man till fyra bröd forma tjugo små korvar, detta för att "bryta glutensträngarna". Inte heller där har man mycket att sätta emot. Sen trycker man ner korvarna bredvid varandra i fyra formar. Här tror jag att en av anledningarna till att mitt bröd inte blev så lyckat kommer. Jag använde förvisso 2-liters formar som Janne rekommenderar men mina var snarare tänkta för en Janssons frestelse än ett bröd. Nåväl, bröden ställs i i en avstängd ugn för jäsning. Lite då och då ska man spraya degen med vatten för att den inte ska torka och lättare kunna jäsa upp(?). Sedan bakas de i ugn med fallande värme och slutligen åker de in igen utan formar på den heta plåten för att få lite extra skorpa.

Resultatet då? Jodå, det blev ett väldigt vackert bröd, små korvar som ligger bredvid varandra kan ju aldrig bli fel. Det blev tyvärrr ganska platt, främst beroende på formarna tror jag som lät brödet flyta ut. Skorpan blev väldigt fin och inkråmet var mjukt och luftigt men blir frasigt efter rostning. Sen kommer eldprovet, dvs. att serveras rostat med lite smör, en burk vita bönor i tomatsås påhällt, några tag med svartpepparkvarnen och ev. för den lyxige, lite riven ost på. Brödet klarade provet galant och det blev en vacker syn. Om det är någon som vill ha receptet så kan jag maila det.

Etiskt

2007-03-13T20:18:00.000+01:00

I dagens Göteborgs-Posten är jag med i en enkät. Det handlar om ekologiska/rättvisemärkta varor. Tyvärr låter jag väldigt efterbliven. Enkäten hör ihop med en artikel om två handelselever som har skrivit C-uppsats om ämnet. Tydligen har de märkt att många säger sig vilja handla ekologiskt men faktum är att bara ca 1 % av konsumtionen är det. Tyvärr hamnar jag nog precis i den kategorin, och jag anser ju mig själv miljömedveten! De verkar i alla fall väldigt bra och duktiga och det är sådana människor som får mig att kunna överväga att läsa på Handels.

Till mitt försvar måste jag säga att min närmaste butik är en förhatlig Willy's. Deras ekologiska utbud är minst sagt ett skämt. När det kommer till mjölk har de om jag inte minns fel endast ekologisk minimjölk! Idag mösade jag mig i alla fall ner till ICA Kvantum som är betydligt bättre. Passade då på att köpa ingredienser till mitt toastbröd á la Jan Hedh (som står och jäser just nu) och till en liten efterjoggnings-middag för mig och min vän.

Det här är shitake som har fått fräsa med smör, vitlök och persilja. Sedan slängs kapris och klyftade körsbärstomater i. Slutligen två uppvispade ägg och kokt älgpasta (viktigt!). Jag använde faktiskt kapris i salt efter att K framhållt dess förträfflighet. Den är mycket god, mindre kemisk i smaken, men måste verkligen sköljas ordentligt innan för att undvika saltchock.

Serendipisk mat

2007-03-12T13:31:00.000+01:00

Jag har gått och tänkt på att göra en terrin ganska länge nu. Själva konceptet är så väldigt tilltalande. Man tar några ingredienser, gärna några som i vanliga fall inte samsas men som man tvingar ihop i en liten formpressad limpa. En del gör man färs av och en annan låter man vara i bitar. Kanske blanda laxfärs med bitar av tysk grynig korv och en god saltgurka. Sedan servera den kall i fina skivor med lite värmande surkål. Hmm, kanske ska testa just det. Hursomhelst så kommer inom en snar framtid åtminstone en terrin att avverkas. Har nog tänkt på detta ända sedan förra julen då min bror (vem annars) gjorde den här lilla godingen. Terriner är verkligen typexemplet på serendipisk mat, alltså mat som tillkommer genom en serie slumpmässiga men lyckosamma omständigheter. Det är ju det hela Louise trevliga blogg går ut på!

Karibisk afton

2007-03-09T08:57:00.000+01:00

I onsdags kväll hade vi karibisk afton borta i spelhålan i Lunden. Inspirationen kom ifrån en bok om karibisk matlagning som jag köpte för många herrans år sedan på den trevliga sommarmarknaden i Varberg men det här var första gången jag lagade karibiskt. Nytt för kvällen var också vår nya deltagare Henrik. Min förhoppning är att Henrik, som jobbandes på Systembolaget, ska kunna bidra med lite sjysta dryckestips som ytterligare kommer att höja framtida middagar. Det här är vad vi åt:

Laxpastrami med sötpotatisaioli
5 personer

3oo g laxfilé
valfria kryddor

saften från 1/2 citron
1/2 dl japansk soja
1 finhackad vitlöksklyfta
1 msk honung

1 sötpotatis
saften från 1/2 citron
2 vitlöksklyftor
1 äggula
1 dl rapsolja
salt och peppar

Ungefär de här bjöd min bror på för många år sedan. Vet inte hur karibiskt det egentligen är men mycket kryddor och lite sötpotais hör ändå dit. Ta 1/2 tsk av ett gäng valfria kryddor t.ex: senapsfrön, spiskummin, curry, paprikapulver, timjan, oregano, cayennepeppar osv. Rosta det som rostas bör och släng alla kryddor i en mortel tillsammans med salt, peppar och socker. Skär två skinnfria bitar av laxen i 3 cm breda bitar och rulla runt i kryddblandningen. Halstra laxbitarna i 30-45 sekunder i en mycket het och torr panna. Blanda soja, citron, vitlök och honung och låt laxen ligga i marinaden i plastpåse i ca 1 dygn. Aiolin gör du genom att först baka sötpotatisen mjuk i ugnen, ca 30 min. Gröp ur köttet och låt svalna. Blanda med äggulan och pressad vitlök. Du kan välja att rosta vitlöken tillsammans med potatisen för mildare smak. Börja vispa/mixa samtidigt som du häller i oljan i en tunn stråle. Droppa i citronen och salta och peppra. Vid servering tar du upp laxen och skivar den i centimetertjocka skivor och lägger upp med aiolin.

Karibisk gryta med kokosris
5 personer

3 sötpotatisar

250 g jamsrot

1 röd chilifrukt

några salladslökar

några kvistar timjan

ett paket okra

2 omogna bananer

1 röd paprika

3 stjälkar blekselleri

1 burk kokosmjölk

hummerfond

tabasco

salt och peppar

färsk koriander
4 goda chorizos

5 dl basmatiris

1 l vatten

några salladslökar

2 kvistar timjan

1 röd chili

kokosnötsmassa

1 burk kidneybönor

salt

Skala sötpotatis och jamsrot och skiva ganska tjockt. Skär ner övriga grönsaker, också ganska stora bitar. Fräs på alla grönsaker utom banan och okra i olja i en wokpanna. Häll på kokosmjölken och vatten så att det nästan täcker. Smaksätt med hummerfond, tabasco, salt och peppar. Efter halva tiden har du i banan och okra i stora bitar. När jamsen och sötpotatisen är mjuk är grytan färdig. Stek då dina chorizos och skiva dem i stora bitar och lägg på grytan i woken. Toppa med färsk koriander. Riset fixar du genom att fräsa lök, chili och timjan i olja i en tjockbottnad kastrull. Häll på vattnet och kokosmassan som får lösa upp sig. Häll i riset och bönorna och koka som vanligt ris. Servera med limeklyftor.

Efter förrätt och huvudrätt var vi proppmätta och helt zonkade. Till slut plockades bordet av och spel dukades upp. Det naturliga på en karibisk afton hade givetvis varit att spela Puerto Rico men till mitt förtret blev det gamla Settlers. Jag kom sist. Nästa gång ska jag föreslå att vi spelar poker så att jag får använda mitt fina pokerset.

Efter lite spelande orkade jag plocka fram desserten som jag hade förberett. Det är en variant på den här kakan från Arla. Jag bytte ut den vita chokladen i smeten mot två mosade bananer. Dessutom hade jag i en halv vaniljstång som fick puttra med smöret. Konjaken byttes ut mot rom och saft och skal från en lime. Glasyren på vit choklad behöll jag men spetsade den med lite extra rom. Toppa med rivet limeskal.

Tävlingen avslutad!

2007-03-07T09:19:00.000+01:00

Den kluriga tävlingen som påbörjades förra veckan är nu avslutad. Segrare är självklart Jonas Bergroth som på första kommentaren knep det rätta svaret "Brideshead Revisited" (En Förlorad Värld) av Evelyn Waugh, denna underbara berättelse om den ljuva tillvaron i överklassens England. En tillvaro som sakta men säkert och oundvikligen faller samman. Det är också en bok om religion, dekadens, kärlek och manlig vänskap - vad mer kan man önska sig?

TV-serien baserad på boken är om möjligt ännu bättre och man klämmer utan problem seriens 11 timmar på ett par dagar. Både serien och boken är utmärkt tröst när du befinner dig långt borta och längtar hem.

Så Jonas, maila mig din adress så får du ett pris på posten!

Jeremy Irons som Charles Ryder och Anthony Andrews som Lord Sebastian Flyte och hans björn Aloysius

Ikväll blir det karibisk afton med mat och spel-gänget. Lax ligger i kylskåpet och gottar sig och en kaka ska bakas. Har förhandlat ganska mycket den här gången och varit och köpt bl.a färsk okra och jamsrot (Gud välsigne Heng Li Market!). Återkommer imorgon med resultat.

Absurd rätt

2007-03-05T21:40:00.000+01:00

Idag när jag kom hem lagade jag en minst sagt absurd rätt. Den skulle lika gärna kunna ha varit hämtad från min sjuka fantasi men den kommer faktiskt från en kokbok. Huvudingridienserna är fiskpinnar och filmjölk. Jag orkar inte reproducera receptet för det kommer ändå inte att fresta någon. Lite kortfattat är det i alla fall stekta fiskpinnar, kokt skivat ägg, stekta champinjoner, kapris (mitt påhitt), en sås på filmjölk (med lite dillfrön, också mitt påhitt) och riven ost som bakas i ugnen. Till det tartarsås och stekt potatis. För första gången lyckades jag slå en majonnäs på första försöket. Kan ha att göra med att jag använde elvisp för första gången istället för att med egen kraft vispa som en besatt tills armen går ur led. Det hela var okej men ni behöver inte testa det. Nu hade jag i alla fall lagat det och till och med tagit kort så då får jag i alla fall blogga om det. Det kändes ganska genuint ryskt, men behöver inte för den sakens skull vara särskilt gott och var i alla fall inte vad jag var sugen på kl 20.30. Inspirationen kommer för övrigt från Carl Butlers första kokbok så detta kanske var poppis på 70-talet.

Funderade tidigare på det här med rostbröd och alternativ till Pågens Roast N' Toast. Såg nämligen ett recept i Jan Hedhs bok "Bröd" på toastbröd som verkade sjyst. Hans recept är ofta lite avskräckande svåra och så även det här. Dessutom rekommenderade han köksassistent och det har inte jag. Någon som har provat detta eller vet något annat bra alternativ?

Baka bröd!

2007-03-05T11:51:00.000+01:00

Efter den här artikeln ska jag nog baka ett eget bröd.

Bojkotta Pågen!

Uppdaterat: Så här trevligt låter det i Pågens eget pressutskick.

Tema: Lamm

2007-03-03T13:36:00.000+01:00

I fredags samlades hela familjen Toshach för att fira min fars 60-årsdag. Som jag nämnt tidigare så är det min näst äldste bror som regerar i köket och han hade valt olika delar av lamm som huvudingrediens. Jag tog mest bilder och har inte så mycket annat att tillägga, de talar bra för sig själv.

Det här är en halstar pilgrimsmussla toppad med lite riven pepparot. Den fick sedan sällskap av en skummig grönärtssoppa. Helt outstanding, förstår inte hur han fick så mycket smak på soppan utan att använda buljong. Misstänker att han hade i natriumglutamat...

Här en lite makaber bild på en stackars tryffel som vi fick stifta närmare bekantskap med senare.

Det här är inget annat än vackert. Lammrostbiff torrmarinerad i backtimjan, rosmarin och vitlök.

Det här är lammbräss som steks i smör. Helt sagolikt gott och kan väl bäst beskrivas som kalvbräss fast med en touch av lamm.

Det här är lammläggen. Den är först rimmad också med backtimjan och rosmarin. Sen har den långsamt confiterats i olivolja tills köttet ramlar av benen. Här har den till slut blivit till en ragu med sugar snaps, haricot verts och rostade körsbärstomater.

Här har all bitar fallit på plats på en tallrik. Klandra inte min bror för upplägget för det var självplock. Medurs med början vid den stora köttbiten som är rostbiffen bakad till saftig perfektion, rödvinssky, rostad amandinepotatis, en confiterad kinesisk vitlök, blomkålscreme smaksatt med tryffel och tryffelolja, ragu på lamlägg och slutligen några små bitar lammbräss.

Här en ostbricka med en ost dränkt i amarone som verkligen fick tungen att krulla sig och en synnerligen god pecorino. Till detta hade vi fikon-, päron- och en tyvärr möglig hemmagjord kvittenmarmelad.

Slutligen har vi en creme brulée smaksatt med med rivet apelsinskal och en sorbet på citron och earl grey.

Ja vad ska man säga? Allt var sagolikt gott och rätterna gick bara från klarhet till klarhet. Givetvis drack vi också en massa gott till men det enda jag la på minnet var ett 10 år gammalt vin som tyvärr inte åldrats med värdighet och ett glas sauternes till bruléen.

Tävling! Hemligt pris!

2007-03-01T08:58:00.000+01:00

Så här under bokrean passar det väl bra med en litterär tävling. Jag kallar det för "Jens mat i litteraturen", ett koncept lånat från P1:s Meny. Med risk för att bli stämd av SR tänkte jag försöka ha det här som ett återkommande inslag på Vänlig mat om jag får något gensvar. För er som inte känner till Menys tävling så kommer ni alltså att få ett matrelaterat stycke, i det här fallet mest vinrelaterat, ur en mer eller mindre känd bok. Jag vill ha författare och titel. Visar det sig vara för svårt så kommer det kanske en ledtråd. Tävlingen pågår i en vecka och vinnaren får ett hemligt pris på posten!

"Wilcox välkomnade vårt intresse; vi prövade flaskor ur vartenda fack, och det var under dessa långa, stilla kvällar i Sebastians sällskap som jag för första gången på allvar gjorde vinets bekantskap och sådde de frön, vilkas rika skörd skulle bli min tröst under många ofruktbara år. Där satt vi, han och jag, i Målade salongen med tre uppdragna buteljer på bordet och tre glas framför oss; Sebastian hade hittat en handbok i vinprovning, och vi följde dess instruktioner i detalj. Vi värmde glaset helt lätt över en ljuslåga, fyllde det till en tredjedel, skakade vinet runt i glaset, höll det mellan händerna, lyfte det mot ljuset, andades in aromen, fyllde munnen och lät det rinna över tungan, som vi smällde mot gommen som man prövar ett mynt mot en disk, lutade huvudet tillbaka och lät vinet sippra ned i strupen. Sedan diskuterade vi det, medan vi knaprade på Bath Oliver kex och övergick till ett annat vin; sedan tillbaka till det första och vidare till ett annat, till alla tre var i gång och vi tappade bort ordningen på glasen och grälade om vilket som var vilket och glasen gick fram och tillbaka mellan oss, så att vi till slut hade sex glas med blandat innehåll, därför att vi fyllt på ur fel butelj, och så måste vi börja från början igen med var sina tre rena glas, tills buteljerna blev tomma och vårt lovprisande av dem allt vildare och mera fantasifullt.
- ...Det är ett litet, skyggt vin som en gasell.
- Som ett litet skogstroll.
- Ett litet spräckligt ett i en grön gobeläng.
- ...Och det här är ett vist gammalt vin.
- En profet i en grotta.
- ...Och det här är ett pärlhalsband om en vit hals.
- Som en svan.
- Som den sista enhörningen.
Och så lämnade vi gemakets gyllengula ljusskimmer för stjärnljuset därutanför, satte oss på spingbrunnens kant med händerna i det svalkande vattnet och lyssnade berusat till plasket och porlet över stenarna.
- Tycker du verkligen att vi ska dricka oss fulla varenda kväll? frågade Sebastian en morgon.
- Ja, jag tror det.
- Det tror jag också."

Lycka till!

Nytt spel

2007-02-28T09:55:00.000+01:00

Igår var det dags för att testa det nya spelet Carcassonne på mat- och spelträffen. Adam hade precis köpt det efter att ha hört det säljande argumentet "Du får River Expansion". Maten måste också ständigt förnyas och jag tyckte att jag hade en bra idé när jag föreslog risotto med sallad. Förslaget möttes först av grymtanden men efter att jag förklarat att det rörde sig om en räkrisotto och en pomelo- och mangosallad tystnade kritiken. Risotto igår igen för mig alltså...

Risotto på räkor och mynta
5 personer

1 kg räkor med skal
4 charlottenlökar
2 vitlöksklyftor
4 dl avorioris
7-8 dl buljong på hummerfond
1-2 dl vitt vin
parmesanost
ca 200 g gröna ärtor
1 rejäl knippe mynta
smör
salt och peppar

Börja med att skala räkorna och släng skalen (orka göra buljong när man har hummerfond!). Finhacka lök och vitlök. Fräs i olja. Häll på riset och rör runt. Slå på vinet och lått koka in. Späd med buljongen i omgångar och sjud på låg värme under lock. När nästan all vätska absorberats monteras riven parmesan, ärtor, hackad mynta, räkor och smör i. Smaka av med salt och peppar.

Det här är en variant på en risotto Jamie Oliver har gjort och är min absoluta favorit! Egentligen gör jag risotto lite för ofta men den här kan jag äta när som helst. Till den blev det alltså sallad på mango och pomelo inspirerad av Lisa och Kinna.

Mango- och pomelosallad
5 personer

1 pomelo
1 stor och fin avocado
1 liten mango
1 röd chilifrukt
några stjälkar citrongräs
olja och vinäger
lite socker
salt
1 paket ruccola

Skala pomelo och mango och skär i små bitar. Skala avocadon och skär ner. Hacka chili och citrongräs smått och blanda i en vinägrett med olja, vinäger, socker och salt. Lägg ruccola på en tallrik. Lägg på mango och pomelo blandat och lägg på avocadon. Ringla över vinägretten

Voila! Verkligen jättegott och passade superbra tillsammans med räkorna.

Carcassonne var ett sjyst spel. Kul som avbräck ifrån Settlers som hade blivit rätt tråkigt. Emma vann men jag kom inte sist i alla fall. Bilder kommer förhoppningsvis under dagen.

Fiskrutan

2007-02-27T08:45:00.000+01:00

Man kan ju inte sitta och blogga från västkusten utan att ta med några fiskrecept. Det blir än mer oförlåtligt när man jobbar inte mer än 5 minuter ifrån Feskekörkan (ja, den heter så). Men så igår bestämde jag mig för att shoppa lite på lunchen till en god fiskmiddag. Jag valde dock att gå till Delikatesshörnan i Stora Saluhallen. Jag tycker att dom tillsammans med Feskarbröderna i Nordstan är bäst. Feskekörkan är oftast onödigt dyra, misstänker att det försigår kartellbildning i den byggnaden. Stora Saluhallen har ju dessutom allt (fisk, kött, grönsaker, kryddor...) samlat under ett tak.

Efter att jag köpt mina rödtungafiléer kände jag mig dock lite otillfredsställd. Saluhallen innebär en mängd intryck och frestelser. Jag bestämde mig för att köpa lite prosciutto hos den vänliga östeuropéen, ingen surf utan turf! Lite grönsaker blev det också.

Prosciuttolindad rödtunga med salvia
3 personer

600 g röd-, sjö- eller bergtungafilé
100 g prosciutto- eller serranoskinka
1 citron
olivolja
1 rejäl knippa salvia
olivolja
salt och peppar
ströbröd

Det här är inte alls svårt men tar en liten stund. Lägg upp filéerna och salta och peppra och pressa lite citron över. Lägg på några salviablad på varje och rulla ihop. Lägg tätt bredvid varandra i en form. Vispa ihop 4 msk olivolja med 2 msk citron och salt och peppar. Häll över fisken och låt stå i 1-2 timmar. Ta upp (spara marinaden) och rulla i ströbröd. Linda en skiva skinka runt varje. Häll på marinaden och resten av salviabladen. Baka i 200 grader i 15 min.

Notera grillvanten på bilden som var vinsten från Ragazze-tävlingen!

Till detta serverade jag en svamprisotto och lite gremolata. Risottoreceptet känns onödigt att skriva här, det kan du säkert hitta någon annanstans. Jag använde en frusen (och sedan uppvärmd) överbliven rödvinssås. Ja, man har sådant i frysen om man bor hemma hos sina föräldrar som jag gör tillfälligt sedan hrmm... 9 månader tillbaka. Egentligen hade jag tänkt använde marsala eller torr sherry för att det sätter lite smak och passar bra med svampen. Jag har tyvärr bara ett stort och klumpigt pass som legitamtion och jag undviker oftast att ta med det så nåt systemetbesök blev det inte. Hursomhelst blev detta en höjdare och kanske det bästa hittils på Vänlig Mat. Det är ganska kraftiga smaker och den stackars fisken får ge vika för svampen och prosciutton. Det hela lättas sedan upp av gremolatan. Gremolata är alltså en knippa bladpersilja, rivet skal från en citron och två finhackade vitlöksklyftor ihoprört. Passar perfekt till allt italienskt och livar upp den tristaste pastasås!

Fredagsmat

2007-02-26T09:02:00.000+01:00

Det blev tyvärr ingen råbiff i fredags. Stearin hade inget bokningssystem och när vi optimistiskt kom dit kl 19.45 var stället knökfullt. Vi provade att gå till Reef n' Beef men inte heller där fanns det bord. Vi var inte de enda som tänkte fira helgen och lönen. Vi började traska innåt Linnéstan och det började som vanligt tjatas om min blogg och jag fick allehanda oanständiga förslag i utbyte mot att omnämnas i bloggen. På typiskt Göteborgskt manér blåste den slaskiga vinden rätt upp i ansiktet på oss och humöret började att tryta. Men plötsligt stod Canton House där, som en röd stjärna i den mentala istid som drabbat Göteborg.

Delar av sällskapet var lite movilliga inför att äta på en Kinarestaurang, fullt förståeligt med tanke på det vanliga utbudet. Till slut gick vi ändå in och satte oss på den mysiga övervåningen. Jag gillade direkt vad jag såg på menyn! Dumplings, anka och klassikern Ma Po DouFu var lite av innehållet. Jag darrade dock lite lätt på handen när jag övervägde om jag skulle haspla ur mig något på kinesiska till servitrisen men höll mig i skinnet. Jag tog dumplings till förrätt. Fina små knyten med fläskkött och grönsaker och massor av ingefära med en liten skål vinäger och fina strimlor ingefära till. Detta var sk guotie dvs dumplings eller jiaozi som först är kokta eller ångade och sedan stekta. Egentligen föredrar jag dumplings som bara är kokta men de här var ändå de bästa jag ätit utanför Kina.

Till varmrätt tog jag anka i "specialsås". Såsen var nog någon sorts variant på svart bönsås och serverades med mangold och lotusrot. Anka är alltid gott även om den här rätten föll under kategorin mer ordinär kinesisk mat med maizenaredd sås. De andra valde stekt ris med honungsmarinerat fläsk och mungböngroddar, fläskfilé i svart bönsås och fiskpaté med tofu och grönsaker.

Efter en ordentlig omväg hamnade jag samma kväll på den sunkiga McDonalds på hörnet Magasinsgatan/Kungsgatan för att äntligen testa deras vinternyheter. Vi lyckades tillsammans få ihop både McBean, Emmentalerhjärtan, Big McBacon och den nya pommes fritten. McBean var något torr men ordentligt kryddstark, helt OK. Emmentalerhjärtanen hade nog legat på eftervärme ett bra tag för den härliga strängiga segheten fanns inte där så det är svårt att göra en rättvis bedömning. Big McBacon var köttig och fin och det är alltid gott med bacon men var lite torr den med och snål med sås. Slutligen den nya pommes fritten då som är lite grövre, räfflade och breda skivor av potatis som är ordentligt pepprade. Det här var min favorit!

Till sist kommer ett litet tips på hur man räddar sin majonnäs. Om den bara skär sig och verkar mest allmänt oljig så mosa i en kall kokt potatis med en äggula till och vispa i. Great success!

Lunch med bror

2007-02-23T15:38:00.000+01:00

Det blev ingen sushi utan lite härlig thai-buffé med min bror på lunchen. Suhko Thai på Drottninggatan. En ganska sparsmakad men god och fräsch buffé, smarriga krabbkakor!

Sen gick vi och beställde kött i Saluhallen. Bara namnet Lammspecialisten sa oss att vi kommit rätt. Det blev lammlägg, lammrostbiff och lammbräss. Vår far fyller ansenliga 60 år nästa vecka och då blir det alltså lammtema. Vet inte riktigt vad min bror har tänkt göra. Han lär nog inte låta mig ha några synpunkter heller eftersom han är ännu större alfakock än jag.

Elefantmannen

2007-02-23T09:25:00.000+01:00

Igår hade jag tänkt se Elefantmannen med min mamma eftersom jag kände mig precis så. Hälften man, hälften elefant. Tyvärr fungerade inte DVD:n så det blev inget med det. Jag har sett den för mycket länge sedan och upplevde den då som väldigt läskig men framför allt sorglig. För motsvarande 7 kr i Shanghai kändes det som ett givet köp.

Igår åt jag risoni och har kommit fram till att det nog är min favoritpasta. Små, fina korn som lätt rörs ihop till en krämig risotto-aktig röra.

Fredag idag och lönedag (tjohoo!) så det blir nog sushi till lunch. Känns som om matkännare nu för tiden endast lite skamset erkänner att de älskar sushi. Det har blivit en ganska banal stapelvara som är likvärdig med pizza och korvbricka. Men alla vet att normala människor får såna cravings efter sushi att det värker i ben och armar. Har t.ex en kompis som grusade sina sommarplaner med tågluff och Arvika-biljett genom att bränna pengarna på sushi.

I Göteborg är nog Yoshi bäst när det gäller sushi. Väldigt frächst och gott utan krusiduller. Tempu är av det lite raffigare slaget och jag höll länge det som bäst i stan just på grund av det. Tyvärr är deras läge under en rulltrappa inne på Konsum Avenyn allt annat än tacksamt. Något som jag har märkt av kommentarer från stockholmare och efter att själv ha ätit sushi där är att Göteborg har extremt stora sushibitar. Det verkar som om det finns två skolor. Västkustskolan med groteskt övervuxna bitar typ Supersushi och Stockholmsskolan med små läckra bitar som man inte blir mätt på typ Ki-Mama. Jag måste villigt erkänna att jag föredrar de små läckra bitarna i Stockholm men man blir ju inte mätt! Idealet hade varit om man fick sina små sushibitar följt av en skål ris med currygryta och en flottig friterad schnitzel. Detta är vardagsmat i Japan där inte allt är litet och läckert!

Slutligen kan jag berätta att när jag med några vänner summerade året 2006 och kom till "Årets besvikelse" valde jag Yammy. De andra nämnde saker som när flickvännen gjorde slut eller katten gick och dog men en lunch på Yammy i våras tog priset för mig, alla kategorier.

Chili och dessert med chili

2007-02-22T09:10:00.000+01:00

Igår bestämde jag i alla fall enväldigt att vi skulle äta "min chili". Den var god som vanligt men fick höra elaka tillrop i köket om att det luktade "kokt gammal alkis". Måste ha varit portern och chipotlen som för ovana näsor blev en chock. Och chipotle luktar väl inte gammalt museum?! Nåväl, det blev gott i alla fall och folk verkade nöjda men det blir ingen bild för något vidare vacker är den inte.

Jag forsatte på chili-temat med min hämnigslöst freestylade (varning!) dessert.

Apelsinchili

4 portioner

2 apelsiner

1/2 röd chili

basilika

billigt mousserande (jag tog Cava)

mörk choklad

lite salt

valnötter

Skala och filéa apelsinerna och riv skalet från en av dem. Finhacka chili, lite basilika och blanda med apelsin och skal. Riv på en rad choklad och slå på lite skumpa och pyttelite salt. Ställ i kylen. Hacka valnötter och choklad. Toppa apelsinjoxet med nöt- och chokladhacket i små glas/skålar.

Egentligen hade jag tänkt att ha lite jordgubbar i men det glömde jag bort totalt. Skumpan och basilikan var mest där för deras skull men de fick hänga med trots missen. Upptäckte också innan servering att det inte smakade så värst dessertigt så jag tryckte desperat i lite honung i sista stund. Summa sumarum blev det en ganska trevlig dessert. Lite gott slafs i botten (som inte var så vackert) och lite trevligt crunch på toppen.

Slutligen kan jag bara nämna att som god gäst gav jag värden ett paket Falksalt med jod i present. En billig och bra gåbort-present som alltid kommer till användning!

Vänlig mat...

2007-02-21T09:58:00.000+01:00

Ikväll är det dags att spela Settlers och äta en god middag igen. Igår fick jag ett ganska uppgivet SMS av Adam som ska bistå med kök ikväll: "Well, har du tänkt vara demokratisk med maten eller bestämmer generalissimo jens på plats?". Jo, jag hade nog tänkt att bestämma precis allt, kan eventuellt ta hänsyn till eventuella allergier. Usch, vad hemsk jag är! Kom att tänka på detta efter att Gitto skrivit om samma ämne.

Hit vill jag gå!

2007-02-20T16:19:00.000+01:00

Restaurang Stearin är en alldeles nyöppnad restaurang i Göteborg och den verkar så bra. Rimliga priser och lite mindre rätter för den inte så hungrige. Deras råbiff ska tydligen vara något i särklass! Har tydligen stått en del om den i Nöjesguiden men detta har gått mig helt förbi. Nåväl, ska försöka tvinga dit mina vänner på fredag och återkomma med recension. Det är ju ändå lönehelg!

Bedövande och Stark Soppa

2007-02-20T08:57:00.000+01:00

Trots att jag är en varm Kinavän måste jag erkänna att jag har varit väldigt dålig på att utforska stadens asiatiska butiker. Har hängt en del på Hung Fat Trading men mest för att köpa grönt te att grogga med och wasabiärtor som snacks. Nu tror jag att Heng Li Market precis vid kinesiska konsulatatet på Bazargatan är min favorit. Väldigt bra färska grönsaker och lika mycket bra konserverat och torkat. Även affären brevid seriebutiken Dolores på Södra Allégatan verkar ha bra frys- och kryddsortiment men har bara hunnit sticka in huvudet där än så länge.

Igår fyndade jag mycket härligt på Heng Li; vaktelägg, nudlar, koriander, enoki-svamp och tofukräm på tub. Detta skulle bli en Ma La Tang (Bedövande och Stark Soppa). När jag kom tillbaks från lunchen kom jag på att det var sötpotatis som brukade vara så gott att ha i. Nåväl, jag fick gå förbi Willys på vägen hem tänkte jag. Nu trodde jag inte att chansen var så stor att Willys skulle ha sötpotatis men jag tänkte att jordärtskockor skulle gå bra med. Väl där inser jag att de inte ens har några sketna jordärtskockor. Ibland lyckas de gömma undan dem i den lilla korgen med ingefära, vissa tycker tydligen att de är förvillande lika. Sur och desillusionerad köpte jag ett paket groddar istället. Jag hatar Willys! Hemma hittade jag en bit rotselleri som fick duga istället.

Ma La Tang
4 portioner

1 msk sichuanpeppar
2 msk sambal oelek (eller liknande)
1 bit rotsak
en knippe koriander
ett paket enoki-svamp
2 paket tofu på tub eller annan sort
1 burk vaktelägg
pak choi/cai xin/sallad/spenat
1 msk vegeta
salt
olja (lite neutral och lite sesam)
vinäger (malt eller äppelcider)

Rosta sichuanpeppar i torr panna och mortla. Lägg rotsaken i ganska tunna skivor i 2 liter vatten. Häll på sichuanpeppar, vegeta, sambal oelek, olja, vinäger, salt och lite av koriandern. Koka häftigt till rotsaken är nästan mjuk. Lägg i nudlar, koriander, tofu, sallad, enoki-svamp och vaktelägg. Koka häftigt till nudlarna är mjuka. Smaka av med mer peppar, vinäger, vegeta och sambal. Det ska kittla på tungan!

Det fina med Ma La Tang är att när man köper det på gatan i Kina får man själv bestämma vad man ska ha i. Det här är en vegetarisk variant men ofta har man i korvar, köttbullar, fiskbollar och annat läckert. Variera själv!

Försäsong

2007-02-19T08:40:00.000+01:00

Jag har haft en riktigt trevlig mathelg! I fredags grundade jag med afterworkbuffé på nya favoriten Lilla London. Det är en ganska murrig pub med lite "Stena Line"-känsla men en folklig och vänlig atmosfär mitt på Avenyn. Maten bestod av prinskorvar, köttbullar, gurkstavar, klyftpotatis och Rhode Island-sås. Låter kanske lite vulgärt men alldeles lagom i afterworksammanhang eller som mitt sällskap Krille uttryckte det: "Det är helt perfekt".

Några andra vänner satt på det lite flottare Wasa Allé men vi drog oss lite för att gå dit av rädsla för att det var för flott för oss. Vi gick i alla fall dit till slut men hann inte mer än sticka in huvudet innan de andra bestämt sig för att gå. Det lilla jag såg verkade inte så farligt och maten hade tydligen varit väldigt bra och "medveten". Jag har ätit lunch flera gånger tidigare på Wasa Allé och deras husmanskost-buffé var helt oslagbar i början för 99 kr. Härliga fiskgrytor på lax och lubb, mumsig kalops och fantastiska sallader i fina lokaler. Redan efter tredje gången hade något hänt och den tidigare fräscha och lätta maten som varit deras profil hade bytts ut mot gräddigare historier. Då är deras bakficka Wasa Källare ett säkrare kort. Husmanskost som säljs i mikroformar till oslagbara priser.

På lördag var det dags för Vasa Boys Clubs första försäsongsträning. Sex tappra lirare hade orkat sig upp klockan 15 för träning ute i Kålltorp. Som belöning bjöd jag Krille och Johan på middag. Självklart valde jag pasta för att vi skulle tillgodogöra oss träningen maximalt. Det blev en variant inspirerad av den grymme kocken i "Licence to Grill". Han använder ju sin grill till allt men jag fick klara mig med ugn och spis.

Pasta med sås på rostade grönsaker och korv
4 personer

10 plommontomater, halverade
2 hela vitlöksknippen
1 aubergine
1 röd och en 1 gul paprika
champinjoner
rödlök och charlottenlök, klyftade
färsk oregana och/eller rosmarin
salt och peppar
vinäger
socker
chipotlepasta (min favorit!)
några goda korvar
ett paket pasta

Rosta alla grönsaker i salt och olivolja i omgångar i ugnen. Auberginen rostas hel och gröps ur. Vitlöken rostas hel med skal och topen avskuren. Paprikan rostas svart, sköljs i kallt vatten och skalas, lägg i olivolja och citron så länge. Allting körs i mixer utom svamp, lök och paprika som skärs ner och hälls i den mixade såsen. Smaka av med salt, peppar, vinäger, socker och chipotlepasta. Häll över såsen i en wokpanna. Häll i pastan som har ca 2 min kvar och låt koka färdigt. Toppa med stekt korv i skivor och parmesanost.

Mums! Slutligen måste jag tipsa om Rosenkaféet i Trädgårdföreningen. Jag var där tillsammans med Claes och Anna i söndags och åt deras sconésbuffe. För 79 kronor får man obegränsat av tre olika sorters scones, cheddarost, marmelader och sylter, clotted cream, frukt och kakor, kaffe och te. Mer prisvärt än hotellens dyra afternoon tea!

PS. Jag vann tävlingen på Ragazze!

Strömberg VS Bildt

2007-02-16T08:45:00.000+01:00

Häromdagen visade en vän mig ett paket tagliatelle av märket Glenn Strömberg Collection. Det var ett väldigt tillknycklat litet paket som han hade hittat i en rea-korg på T-livs på Andra Långgatan för 5 kr. Han var väldigt nöjd över sitt fynd men jag blev genast väldigt ledsen.

Jag kommer ihåg att jag läste en väldigt underhållande intervju med Glenn i Nöjesguiden någon gång i våras. Där nämnde han att han skulle lansera en egen serie italienska matvaror. Jag tyckte det lät alldeles strålande och såg fram emot att köpa hans produkter. Serien skulle lanseras till sommaren, lagom till fotbolls-VM, men jag varken såg eller hörde något om den. Tills nu.

Min första tanke var att Glenns serie måste ha blivit ett fiasko. Tröstlösa försök från hans sida att få in produkterna i delikatesshyllorna i butikerna men istället reas de ut på en sketen tobaksaffär i Göteborg. Jag hade mycket hellre köpt hans produkter än Anna Maria Corazza Bildts. Tyvärr har jag vid något tillfälle tvingats handla Bildts varor eftersom det var den enda riktiga parmesanen som då fanns att tillgå. Hon har ju fördelen över Glenn att ha oljepengar från Sudan i ryggen. Precis som på Systembolaget så försöker leverantörerna påverka utbudet och placeringen i livsmedelsaffärerna.

Stödköp Glenns varor! Bojkotta Corazza Bildt!

OBS! Den här texten innehåller vilda spekulationer.

Alla Hjärtans Dag-middag, för en

2007-02-14T21:51:00.000+01:00

Igår var som bekant Alla Hjärtans Dag. För vissa är det säkert en mysig dag tillsammans med sin käraste men för många är det bara en plågsam påminnelse om alltings jävlighet. Jag spenderade den inte med någon käraste men hade likväl väldigt trevligt. Efter jobbet tog jag en stilla afterworköl med två goda vänner och åt lite buffé. Sen hem för att laga lite god mat.

Kräft- och älgpasta (surf n' turf!)
Middag för en plus matlåda

250 g älgpasta
1 burk kräftstjärtar i lake
1 burk körsbärstomater
1/2 zucchini
1 tsk kummin
1 tsk dillfrö
en skvätt vitt vin
olja
salt och peppar

till servering:
citronolivolja

Börja koka pastan. Skiva zucchini. Fräs i olja i traktörpanna. Stöt kummin och dillfrö lätt i mortel och strö över fräset. Slå på vin och låt koka in. Slå på körsbärstomater. Puttra på i några minuter, salta och peppra. När pastan har ca 1-2 minuter kvar, mer tugg än al dente, låter man den rinna av och hälls över till traktörpannan. Låt koka färdigt. Blanda i kräftsjärtar strax före servering. Toppa med några rena kräftstjärtar och ringla över lite citronolivolja. Ingen parmesan! Ät framför TV:n.

De lustiga pastaälgarna är inget måste men höjer verkligen rätten både i estetisk och kulinarisk bemärkelse. Och det blir ju ingen surf n' turf utan dem! De har en väldigt trevlig struktur och faller inte alls sönder på samma sätt som t.ex pastahjul utan klarar att röras runt lite i en sås. Finns att köpa på IKEA.

Det här är mitt bidrag till Ragazze-gängets tävling.

Uppdatering: Lite socker kan vara bra att ha i också och jag spädde med lite av spadet från kräftsjärtarna. Smaka fram själv!

Mat och spel 2

2007-02-14T08:51:00.000+01:00

Uppdaterad: Bild

Ny vecka och Johannes bjöd in till Settlers och lite god mat hos sig. Efter en middag med Östeuropa-tema hade Adam blivit helt hänförd av den ryska bondsoppan Borsjtj och de övriga hade inte mycket att sätta emot. Visst tänkte jag men eftersom jag som vanligt var "designated chef" så ville jag göra det på mitt sätt. Jag konsulterade ett gäng olika recept för att komma fram till min soppa. Jag ville ha kött i men inget sidfläsk, inte för mycket grönsaker och jag kände att kumminsmak och syra var viktiga komponenter. Sagt och gjort, jag börjar putsa kött och de andra sitter och larvar sig i köket.

Borsjtj
4 personer (vi var 5, för lite!)

700 g högrev
1 kg rödbetor
2 morötter
1 bit vitkål
2 l oxbuljong
2 lagerblad
2-3 tsk kummin
4 msk äppelcidervinäger
salt och svartpeppar (rikligt)
smör och olja

Putsa högreven och skär i små bitar, bryn i smör och olja i en stekpanna. Skala och hacka rotfrukterna, riv några av rödbetorna (för att du inte orkar hacka mer) och vitkålen. Spara en stor rödbeta till senare. Fräs på grönsakerna i stekpannan. Flytta över till köttet som du lagt i en gryta. Slå på buljongen, lagerblad och kummin. Koka minst två timmar. Riv den sparade rödbetan och blanda den med ett par msk äppelcidervinäger och blanda i soppan när den är klar. Smaka av med rejält med salt, peppar och ev. mer kummin. Servera med crème fraiche och ett gott bröd.

Jag gjorde även små palsternackschips till. Skiva en palsternacka väldigt tunt. "Fritera" i mycket olivolja och lägg på hushållspapper. Dutta på salt och finhackad dill. Lite malplacerat tillbehör till den rustika soppan men mycket gott. Fick höra att: "Den var väldigt bögig och smakar inte som borsjtj ska men det var den godaste jag ätit", okej för mig!

Spelandet var tråkigt och gick dåligt (för mig) och spårade till slut ut totalt i fusk och personangrepp.

Mat och spel

2007-02-08T08:45:00.000+01:00

Igår var jag hemmas hos Adam för Settlers of Catan och middag i goda vänners lag. Ölen lades på kylning och jag förpassades genast till spisen och började skiva lök och strimla potatis till en Janssons frestelse. För att imponera på mina vänner twistade jag till min Jansson. Grunden är en vanlig Jansson med 3 dl gräddmjölk blandat med hela burkens ansjovisspad men med lite repad timjan över för ett få lite fransk touch, lite som den klassiska Paj Provence. Ansjoviskryddorna och timjan gifte sig fint! Tyvärr tog den inte upp all vätska och satte sig eftersom den lagades i en alldeles för liten form (studentkök...). Blev ändå fullt godkänt.

Till den serverades en gravad lax med ädelost i citronvodka, lånad av Ragazze-gänget. Det här blev en riktig fullpoängare, stående ovationer laget runt! Till ädelostmarinaden användes polsk Slivovitz på ansenliga 70(!) procent. Jag hade även hittat riktigt fin saltgurka inlagd med ekblad från den lilla ryska affären Babushka. Den är väldigt mild med mycket dillsmak och en gräsig ton från ekbladen. Även senapsvinaigretten hade fått sitt från Babushka i form av en liten kaxig burk rysk senap. Till allt det goda drack vi öl av "enklare sort" som synes på bilderna.

Jag kom sist båda spelomgångarna, missade bussen hem och mitt ressällskap Johannes blev nästan påkörd av vagnen men gott och trevligt var det!

Kristeen Young

2007-02-06T08:32:00.000+01:00

Igår damp skivan "The Orphans" med Kristeen Young ned i brevlådan. Jag stiftade först bekantskap med henne när hon var förband till Morrissey i Glasgow. Jag blev helt betagen av hennes coolhet, snygghet och allmäna grymhet. Musikaliskt låter det som ett möte mellan Nine Inch Nails och Tori Amos eller som en Kate Bush på speed. Låter detta lovande så surfa in på hennes Myspace eller hennes hemsida.

Ps. Jag ska lyssna på den när jag lagar mat nästa gång och se vad det blir av det. Det här är alltså ett matrelaterat inlägg. Ds

Deprimerande...

2007-02-05T10:15:00.000+01:00

Så här kan en gullig liten väska för småtjejer se ut i Shanghai. Courtesy of Julius i Shanghai.

Mormor Sonjas köttfärssås

2007-02-03T18:08:00.000+01:00

Det här är mitt bidrag till Lisas bolognese-tävling i klassen svensk fri stil. Det här var en av mina absoluta favortirätter som liten :

Mormor Sonjas Köttfärssås
4 portioner

2 gula lökar
500 g blandfärs
3 dl vispgrädde
ca 4 msk soja
1-2 vitlöksklyftor
salt, peppar

Stek hackad gul lök och köttfärs. Häll på grädde. Häll på soja och pressa i vitlöksklyftor. Låt puttra på i 1o min. Smaka av med salt och peppar och mer soja och vitlök om det behövs, det ska vara en ganska bitig smak. Servera med fullkornspasta för att dämpa ångesten.

Folkligt

2007-02-02T08:31:00.000+01:00

Här är två extremt härliga, folkliga och framför allt göteborgska länktips; AfterWork i Göteborg och Luchmatakademin. Inget snobberi alltså!

Oh, I'll never learn

2007-02-01T14:09:00.000+01:00

När man inte har så mycket att göra på jobbet så börjar tankarna fara. Jag skulle anmäla mig till högskoleprovet och via en länk från Göteborgs Universitets hemsida kom jag till en artikel om hur resurskrävande det är att äta kött. Som gammal vegetarian och miljövän och med mild ångest för den senaste tidens köttorgier bestämde jag mig för att äta vegetariskt till lunch.

Jag gick till Zucchini på Södra Allégatan som ligger rakt över gatan från mitt jobb. De serverar en vergetarisk buffé med mellanöstern touch för 69 kr. Pga den pågående filmfestivalen här i Göteborg hade dom en "drajv" och erbjöd 10 kr rabatt.

Maten är tyvärr trist. De varma rätterna är sämst. Helt smaklös bambamat där alla grönsaker uppenbarligen kommer ur fryspåse utom champinjonerna som knastrar gött mellan tänderna. De kalla rätterna är bättre. Baba ganoushen var rökig och fin i smaken och hummusen krämig och nötig. Mycket av rätterna kom direkt ur burk som vindolmarna till exempel som får en oljig och kemisk smak av unken mynta. Linssoppan var samma som jag har serverats alla gånger tidigare och den är tunn och tråkig. Det bästa var yogi-téet som smakade så starkt av kanel att det brände i halsen.

Till saken hör att jag har en historia med det här stället. En period gick jag dit väldigt mycket för att jag tyckte att maten var god och framför allt var ägarna ruskigt trevliga! Precis så där trevliga som jag normalt tycker är jättejobbigt men här kändes det innerligt. En gång gjorde jag det ödesdigra misstaget att köpa en liten pistagegodis som jag åt väl tillbaks på jobbet. Efter en tugga såg jag att det var en levande larv i godisen, det är äckligt! Men eftersom jag är en svag människa gick jag inte dit och sa till utan höll mig borta ett par månader tills min äckelmage var borta. Nu har de i alla fall nya ägare som inte är särskilt trevliga. Jag hoppas att jag aldrig går dit igen.

Kockskolan lektion 1: Baconlinda eller "0de to bacon"

2007-01-31T08:28:00.000+01:00

Att baconlinda någonting är ett sätt att säga: "Jag älskar dig min lilla råvara, jag vill göra dig ännu godare. Jag vill tillföra sälta och rökt smak och samtidigt få dig att hålla ihop bättre. Det spelar ingen roll om folk tycker du blir vulgär för jag vet att du kommer att bli jättegod, oavsett om du är en korv, dadel, ett torn av torsk eller ett kycklingbröst stoppat med brie. Även om jag sticker ett spett rakt igenom dig så var inte rädd. Du är underbar". Det här var en liten hyllning jag kom på precis nu.

Dagens recept är fortfarande på temat lyx, alltså inga huvudrätter! Det här är små läckra koreanska grillspett som kan serveras som förrätt eller tilltugg. Jag har aldrig varit i Korea men ätit massa koreansk mat i Kina som känns genuin. Grundpelarna i det koreanska köket är starkt, grillat och syrligt. Dessa spett är i alla fall jävligt starka och grillade och tillsammans med lite hemsyrad kimchi uppfylls den heliga treenigheten.

Koreanska grillspett
Teasers för valfritt antal

Bacon (kanske jägarbacon...)
Enoki-svamp
Charlottenlök
Träspett
Chipotlepasta
Soja
Ketchup

Skär av roten på svampen och ta en liten knippa och linda en halv skiva bacon runt. Gör samma sak med små klyftor av charlottenlök. Trä på spett. Blanda ihop 2 msk soja och ketchup med 2 tsk chipotlepasta till en "glaze". Pensla spetten lite. Lägg i en riktigt het panna. Grilla några minuter tills de får mycket färg och löken verkar lite mjuk. Pensla med "glaze" under tiden.

Jag tog jätteläckra bilder på slutresultatet men pga force majeure kommer inte dom upp förrän tidigast ikväll, så håll ut! Angående Enoki (jīnzhēngū på pinyin) så hittar du det i din asiatiska butik. Slutligen prova gärna att grilla hela små bläckfiskar på samma sätt!

Uppdatering: Nu äntligen kommer dom läckra bilderna på dom färdiga spetten! Grilla på spetten riktigt ordentligt som synes på bilden. Har du grillpanna? Använd den. Är det sommar när du läser det här? Använd utegrillen.

Seoultrain

2007-01-30T10:06:00.000+01:00

Såg en dokumentär häromdagen på UR:s världen. Den hette Seoultrain och handlade om Nordkoreanska flyktingar i Kina som ville ta sig genom Kina till Sydkorea. Kina innebär ingen större säkerhet för flyktingarna, blir de upptäckta skickas de hem direkt av kinesiska myndigheter till ett säkert helvete. Den var bra och väldigt sorglig. Du kan se den på hemsidan.

Grönt te

2007-01-28T12:50:00.000+01:00

Det känns helrätt att börja sin blogg med att skriva om en dessert och en drink. Bara lyx! Som ni kanske förstår av titeln är båda baserde på grönt te, en liten dark horse inom smaksättning. En ganska jolmig och svår smak men som ändå på något sätt lyckas gifta sig med vissa andra smaker.

Okaj (som Harald Treutiger skulle ha sagt), drinken då är en underbar liten sak som jag inte vet om den har något säskilt namn men jag kallar den bara Whisky Grönt Te. Jag lärde mig dricka den i Kina där den var mycket populär bland kineser som gärna ställde fram en kanna av den och sedan spelade tärning för att skynda på drickandet. Tilläggas bör också att jag trots mitt skotska påbrå aldrig har uppskattat whisky men i den här kombinationen är det oslagbart! Slutligen, för att ytterligare marknadsföra denna drink, kan jag berätta att den börjad drickas av gangsters i Hong Kong. Coolt!

Whisky Grönt Te

En fyra

4 cl Whisky (jag kan inget om whisky men i Hong Kong använder man Chivas Regal)
Grönt iste (färskt eller pulver)

Blanda.

Den lilla konstiga påsen på bilden är iste i pulverform, bara att blanda med vatten! I Göteborg finns det att köpa på Hung Fat Trading Livs borta vid Lilla Bommen. Pröva gärna att göra eget iste men gör det sötat i så fall. Kom gärna med recept!

Det här var en ensam lördagkväll så jag gjorde faktiskt aldrig drinken igår. Hade känts för sorgligt att sitta lätt berusad på sina föräldrars whisky framför "På Spåret". Men en dessert kan man alltid göra till sig själv!

Panna Cotta på grönt te

3 espressokoppar

2,5 dl mellangrädde
en halv vaniljstång

0,5 dl socker

1 msk gott grönt te

1 tsk gelatinpulver

Koka upp grädde, socker, vaniljstång (urgröpt men inte kastad!) och te. Koka en stund tills smakerna har släppt och grädden blir lite grönaktig. Sila bort vaniljstång och te. Blanda i gelatinpulver som har fått ligga i kallt vatten. Häll upp i espressokoppar. Ställ i kylskåp i ett par timmar.

Det här är något av "an acquired taste" men väl värt att prova. Någon kanske har provat glass på grön te och vet hur fint det gifter sig med vaniljen, lite som här! Ett tips kan vara att lägga någon liten fruktkompott ovanpå eller bara lite passionsfrukt, det blir fint och syran fräschar upp det hela!