Politisk korv

Igår läste jag en väldigt intressant kulturkrönika i GP om förhållandet mellan mat, kön, klass och identitet. Det fick mig osökt att tänka på K:s socialistiska salami. Undrar om inte krönikören själv har läst K:s blogg. Krönikan tar också upp den nya sorgliga glassen Girlie som är särskilt anpassad för tjejer, något som också har skrivits om i matbloggvärlden. För visst är det skillnad på mat och mat? Skillnad på korv och korv, som Reinfeldts korvgryta och den socialitiska salamin.

Kol- och stålunionen

Inför gårdagens mat- och spelkväll kände jag att jag ville äta något mellanting mellan vår- och vintermat. Vädret krävde precis det och när jag såg dom fina Thüringer Bratwurstarna från Helmut Walch var saken klar. Min bror, som var med mig och handlade, rekommenderade just Walch och det gjorde tydligen Leif Mannerström också. Jag tänkte alltså göra en liten choucroute-variant och då rekommenderade min bror att jag även skulle ha en bit kokt rimmad oxbringa till. Mycket kött tänkte jag, men visst. Nu var det stört omöjligt att hitta färdigkokt oxbringa utan det fanns bara rimmad sådan som man fick koka själv, något jag inte orkade. Det var synd eftersom det är så gott och hade man dessutom kunnat få med lite spad så hade det ytterligare lyft surkålen. Nu fick kålen istället puttra med ett tärnat äpple, en klyftad lök, lite kummin, honung, vitt vin och förstärktes på slutet med lite rökt sidfläsk och rostad potatis och palstenacka.

Korven var ljuvligt god med en mild och fin smak av kummin och timjan. Surkålen blev också mumsig och berömdes av den kräsne polske värden. Till det lite saltgurka och tysk senap. Vi drack ett Alsacevin till. Det kändes rätt med ett vin från det spännande området Alsace där den här rätten närmast kan sägas höra hemma.

Innan vi satte tänderna i korv och kål åt vi en liten lyxig förrättsmacka. En gräddig och god rödlökssill från Knippla Fisk på Olskrokstorget. En underbar försmak av våren och fick oss osökt att fundera på varför det inte säljs sill i fler sammanhang i Sverige. Emma som har bott i Holland berättade om hur man kunde köpa en hel sill på gatan med en massa rödlök på för 2 euro. Varför finns det helt enkelt inte mer varierad och framför allt svensk snabbmat i Sverige? Man skulle kunna sälja kroppkakor direkt på gatan precis som man säljer dumplings ur bambukorgar i Kina. Fler förslag?

Beans on toast

Min pappa fick Jan Hedhs bok "Bröd" när han fyllde år och jag har studerat den väldigt noga. Jag fastnade för hans toastbröd och att baka det kändes som en viktig politisk handling. Janne har mycket exter för sig och insisterar till exempel på att man ska använda bakmaskin eftersom det annars "tar lång tid att tvätta ur glutenet". Nu har inte jag någon bakmaskin så jag provade istället att använda elvisp med degkrokar. Jag körde degen länge och väl tills jag fick kramp och elvispen blev glödhet. Degen såg väldigt seg och fin ut och jag pytsade ut den på mjölat bakbord. Nu skulle man till fyra bröd forma tjugo små korvar, detta för att "bryta glutensträngarna". Inte heller där har man mycket att sätta emot. Sen trycker man ner korvarna bredvid varandra i fyra formar. Här tror jag att en av anledningarna till att mitt bröd inte blev så lyckat kommer. Jag använde förvisso 2-liters formar som Janne rekommenderar men mina var snarare tänkta för en Janssons frestelse än ett bröd. Nåväl, bröden ställs i i en avstängd ugn för jäsning. Lite då och då ska man spraya degen med vatten för att den inte ska torka och lättare kunna jäsa upp(?). Sedan bakas de i ugn med fallande värme och slutligen åker de in igen utan formar på den heta plåten för att få lite extra skorpa.

Resultatet då? Jodå, det blev ett väldigt vackert bröd, små korvar som ligger bredvid varandra kan ju aldrig bli fel. Det blev tyvärrr ganska platt, främst beroende på formarna tror jag som lät brödet flyta ut. Skorpan blev väldigt fin och inkråmet var mjukt och luftigt men blir frasigt efter rostning. Sen kommer eldprovet, dvs. att serveras rostat med lite smör, en burk vita bönor i tomatsås påhällt, några tag med svartpepparkvarnen och ev. för den lyxige, lite riven ost på. Brödet klarade provet galant och det blev en vacker syn. Om det är någon som vill ha receptet så kan jag maila det.