Blåvit mat

Många tycker nog som jag att det är för mycket tjat om nyttig mat i allmänhet och GI-mat i synnerhet. På blåvita supportersidan baraben.com har man kommit på några rätter som verkligen är antitesen till nyttigt. En del låter ganska intressant och en del låter rent hälsofarliga. Om det är så illa med kosthållning i IFK som det antyds så är även jag orolig för chanserna till SM-guld.

När vi ändå är inne på temat fotboll och mat så läste jag i senaste Allt Om Mat att Glenn Strömberg och Mats Nordström gjort en italiensk kokbok tillsammans. Om någon trogen läsare kommer ihåg så misstänkte jag att Glenn skulle göra ett knäck tillsammans med Mats Nordström, krögare på Wasa Allé. Alltid kul att få rätt! Nu måste jag nog köpa boken också.

Tack för ankan!

Häromdagen fick jag ett SMS med frågan "Hur är det?" och följdfrågan "Äter du dåligt?". Jodå bloggen, det är ganska bra med mig. Jag knegar vidare på Systembolaget som jag har gjort hela sommaren. From nästa vecka börjar mina studier till ekonom och i oktober flyttar jag in i min lilla lägenhet i västra Göteborg. Spännande tider alltså. På fråga nummer två är svaret inte lika upplyftande. Jag äter nog ganska dåligt och framför allt tråkig mat. Den ohämmade inspiration jag (ibland) kände när jag matbloggade har varit obefintlig.
Det var pärlan Louise som så omtänksamt undrade över min matsituation och för att förbättra densamma skickar hon mig en grillad anka på posten(!). Den blev ett ypperligt incitament för att genast börja laga god mat och blogga igen.


Ank- och potatissallad
3 personer

1 grillad anka (650 gr)
10 potatisar
1 stort fänkålshuvud
1 knippe salladslök
1 paket blandsallad
skal och fruktkött från 1 apelsin
1 chilifrukt
färsk koriander
kapris
olja och vinäger
salt och peppar

Tvätta potatisen och skär den i klyftor. Skär fänkålen i stora bitar, spara några lite minde bitar. Lägg potatis och fänkål i en långpanna med bakplåtspapper. Skvätt på lite olja och salta och peppra, baka i 225 grader ca 30 min. Skär ankan i små bitar (den är helt benfri och kan köpas fryst på asiatiska affärer). Stek dem i pyttelite olja tills de fått fin yta, låt rinna av på hushållspapper. Skölj salladen. Skär ner salladslöken och koriander och finhacka chilin. Riv skalet på apelsinen och skär ut filébitar så gott det går och hacka ner dom. Blanda allt i långpannan och häll på kapris och dom råa fänkålsbitarna. Smaka av med salt, peppar och vinäger. Äts lite ljummen.


Det här blev jättegott och förhoppningsvis starten på en riktigt bloggig mathöst. Ankan var fantastiskt fin och fet och jag ska verkligen leta reda på en återförsäljare i Göteborg. Måste också pusha för kombinationen apelsin, fänkål och kapris - helt oslagbart i kalla och ljumna rätter.

P.S. Louise har ett ankrecept här och Lotta Lundgren har ett där.

Äntligen!

Nu har den kommit - årets mest efterlängtade produkt - den holländska matjessillen! Om du inte själv visste att du har längtat efter den så kan jag tala om att det har du!


Du köper den hel och rensar den och det är inte alls svårt. Sedan kan du äta den som vanlig svensk sill med potatis och gräddfil eller bara på en knäckemacka med smör och lite rödlök på. Smaken är fantastiskt ädel och fin och inte lika påträngande som den svenska söt- och saltsliskiga. Den är också betydligt fetare och smälter verkligen i munnen. Kryddningen är diskret och det är i stället den jästa smaken som får spela första fiolen. Smaken kan liknas vid ansjovis, lagrad ost, rysk kaviar och surströmming. Så passa på nu och köp på er sillen för den tas bara in av fiskaffärerna till midsommar och framför allt i Göteborgsområdet. Om det är någon annan än Louise som också vill ha sill men som har svårt att få tag på det själv så hör av er. Jag gör helst små munsbitar (eller "snapas" som det kallas) på min sill; kokt skivad potatis, en klick gräddfil, sill, lite brynt smör och hackad gräslök. Perfekt tiltugg på sommarens bjudningar!

Singellyx

Istället för att känna sig patetisk när man bara vill vara ensam hemma en kväll kan man lyxa till det, bara för sig själv! Det gjorde jag i lördags. Det blev dill-, citron- och tryffelstuvad färskpotatis med gravad lax till. Man hade kunnat halstra laxen lite men nu hade jag så tunna vakuumförpackade skivor att det inte var någon idé. Till det öppnade jag en halvflaska Chablis och njöt framför TV:ns sällskapliga sken. Det är verkligen käckt med halvflaskor för oss singellyxare och det finns faktiskt ett gäng sjysta viner som också säljs på halvflaska.

På morgonen dagen efter så överraskade jag mig själv med en härlig norsk frukost. Jag tror i alla fall att kombinationen äggröra och lax är något typiskt norskt, har för mig att väder-Tone pratade om det i något matprogram. På mitt sätt blev det i alla fall en äggröra smaksatt med tryffelolja och gräslök på rostat bröd med gravad lax på. Gräslök och tryffel passar förbannat fint ihop. Har gjort gräslökshollandaise någon gång och jag kan tänka mig att den hade blivit ännu bättre med lite tryffel. Som ni märker är jag inne i ett tryffelstim nu. Jag har köpt en ganska bilig tryffelolja och kommer därför antagligen snart att tappa smak och det är alltså därför jag använder den så friskt. Har fått höra från en säker källa att bästa och drygaste tryffeloljan köper man på NK Delikatess. När jag får råd ska jag prova.

Somrig sallad

I lördags satt jag med några vänner på uteplatsen och åt och drack gott. Det blev en liten "best of"-rätt som var ett litet hopkok av smaker och grejer jag har fantiserat om på sistone. Det är en väldigt lättlagad och somrig rätt och den serveras på ett generöst och härligt sätt direkt ur en långpanna. Den kan ätas bara som den är eller till en bit grillad fisk.

Räk- och rostpotatissallad
4 personer

1 kg färskpotatis
1 kg räkor med skal
1 paket ruccola1 knippe salladslök
1 knippe rädisor
1 paket sugar snaps
2 stjälkar citrongräs1-2 röd chili
färsk mynta
olivolja
balsamvinäger
salt och peppar
riven parmesanost
Tvätta potatisen och skär i halvor. Rosta i ugnen ca 40 min. Skölj under tiden grönsakerna och skala räkorna. Skär ner det gröna i valfri storlek. Blanda den varma potatisen med övriga ingredienser och häll på lite olivolja och vinäger. Riv slutligen över rejält med parmesan. Servera direkt ur långpannan när den fortfarande är ljummen.

Det här tryffelsmöret (fast utan tryffel!) gjorde min brorsa för ett tag sedan och det passar bra till denna lilla rätt och till skaldjur i allmänhet. Det är bara att reducera 1 dl balsamvinäger till den blir klibbig. Släng i en finhackad charlottenlök och lite rosmarin på slutet. Låt det svalna. Vispa ca 100 gram smör luftigt i några minuter. Blanda i balsamvinägern och smaka av med tryffelolja och salt. Tyvärr blir det inte så vackert som ni ser men väldigt gott!

Tilltugg

Mina absoluta favoritkakor är aprikossnibbar från kakbibeln "Sju sorters kakor". Degen är så väldigt fet och god och aprikosmarmeladen som fyller dom är ju helt klart kungen av marmelad. När jag tänkte på dessa så fantiserade jag om att man skulle kunna göra små förrättskakor på samma sätt, fast ändå med lite sylt i! Tja, så här blev resultatet och det var inte så dumt. Passar bra till ett glas rosévin eller till ostbrickan. Fyllningen varierar man som man själv vill.

Förrättssnibbar
20 kakor

125 g smör
1/2 dl socker
skal från 1 citron
3 dl vetemjöl
1 äggula
1 ägg till pensling

Fyllning:
marmelad (fikon, rabarber...)

Topping:
rosmarin
havssalt
parmesanost
citronskal

Hacka samman smöret och de torra ingredienserna. Tillsätt äggulan och arbeta ihop degen. Låt degen vila i kylen i 1 timme.
Kavla ut degen tunt och sporra den i kvadrater på 5x5 cm. Klicka på marmelad och vik ihop dom. Lägg på en smord plåt och pensla med ägg. Lägg på toppingen. Grädda mitt i ugnen på 175 grader i 10 min.


Ett annat litet snackstips är de nya rotfruktschipsen från Bjäre hembygd. Jag upptäckte dom efter att ha läst om dom i ett nummer av Allt om mat och jag tyckte dom lät trevliga. En påse på 75 gram innehåller chips av palsternacka, blå kongo, rödbeta persiljerot. Dom var jättegoda och lite rotfruktssöta. Tyckte dock att de var lite dåligt salta så jag rekommenderar att man dunkar på lite själv. Enda nackdelen är priset, 26 kr för en påse på 75 gram är lite saftigt.

Italiensk afton

Jag och mina bröder bestämde att vi skulle ses över lite vin och något gott att äta. Jag fick i uppdrag att köpa kallskuret. Jag hade tänkt att gå till Stora Saluhallen men hann inte dit från jobbet på lördag eftermiddag. Först gick jag runt och snurrade på Södra Vägen för att hitta den fina deliatessbutiken Terreno & Smaksak där jag fått höra att det fanns fina grejer. När jag väl hittade den så var den så klart stängd. På vägen därifrån passade jag på att spana efter Frida Larssons Taste International som ska ligga där i krokarna men utan framgång. Var ligger det?! Det blev till slut Konsum Avenyn och deras charkdisk. Den är inte fy skam den heller och resultatet där blev Bresola, Italiensk salami, tryffelsalami, Serranoskinka och Tvärnöskinka. Här har vi lagt upp det med lite melon och som bonus två små franska korvar. Dom fick jag skickade till mig av underbara Louise ända ifrån Paris!

Allt var jättegott och det är en sådan lyx att bara få möla i sig mat. De franska korvarna var särskilt spännande. De luktade lite kinesiskt (kan inte förklara bättre än så) och smakade av typiska brödkryddor alltså anis, fänkål och kummin. Häftig! Tryffelsalamin är grymt smakrik och med bröd och lite olivolja är den väldigt dryg. Fortfarande är det dock Serranoskinkan som är kung i charken.

Min ena bror hade plockat med sig en liten ankleverterrin på fläskbog och pistagenötter. Den var ljuvligt fet och god och hade fin sälta från fläsket och gott tugg från nötterna. Till terrinen och charkuterierna drack vi ett mycket gott italienskt rosévin som var väldigt vackert djupt blekrött.

Sen kom ostarna. Från vänster har vi Caprinelle, en härligt mild baskisk getost med en ljuvligt mjuk konsistens. Sen en vanlig bit parmesan men som var ovanligt rund i smaken och inte så salt. Slutligen en tung bit Ubriaco di Amarone som är komjölksosten Monte Veronese som har tvättats i Amaronevin. Till detta drack vi så klart en Amarone och det var en tung pjäs med mycket smak av fikon och torkad frukt. Det var nog bland det bästa viner jag någonsin druckit. Som anställd på Systembolaget kan jag tyvärr inte gå in närmare på produkten men köp valfri Amarone och njut.

Av en ren händelse hade jag lite panna cotta stående i kylen. Panna cotta är hur lätt som helst att göra och den här var gjord på enklast vis men utan fusk dvs på riktig grädde och vaniljstång. Den var också smaksatt med lite marsalavin och passande nog så drack vi just marsalavin till.

Födelsedagsmat

Idag är det Morrisseys 48-årsdag! Det firas runt om i världen på klubbar och barer där man spisar skivor, dricker, dansar och skrålar. Även ute i stugorna i landet gör folk något lite extra. Man sätter på sin favoritskiva med Mozzan, häller upp en White Russian och svänger ihop något gott att äta. Förslagsvis en vegetarisk italiensk måltid med några goda mexikanska öl till. Det här var ett lite långsökt matinlägg men det kändes angeläget.

Liten uppdatering

Senaste numret av min nya favorittidning Allt Om Vin är så himlans bra. Massa sjysta recept och fina dryckestips och dessutom ett litet reportage om Ferran Adria på El Bulli. Har lagat två recept därifrån mer eller mindre by the book och dom blev båda superduper. Först en chokladtarte med massa smör och grädde och det viktigaste, smaksatt med hockeypulver. Den hade jag med mig till jobbet och bjöd på som fredagsfika. Tror att den hade passat bra till ett sydafrikanskt vin. Har fått höra att man ska passa sig för att blanda choklad och rödvin men här tror jag att lakrits- och chokladsmaken hade passat bra till en rökig sydafrikan.

Nummer två var en pizza på kalvfärs med zucchini, rödlök, peccorino, mozarella och honung. Den var superduper och det är sjyst med pizza utan vanlig tomatsås. Måste dock avråda från att ställa er klockan 20.30 en vardag och baka pizza, fy vilket slit! All den disk ett pizzabak generar är inte kul heller att ta hand om i ett minimalt kök utan varmvatten. Men har man bestämt sig för att man ska laga något så måste man slutföra det.

Det här är ungefär vad jag har lagat i den "högre" matskolan under de senaste veckorna. Har inte haft riktigt tid pga jobb. Nu har jag äntligen fått fixat mitt bredband så jag ska försöka att hålla uppe en mera rimlig inläggsnivå. Enda problemet nu är att jag inte har råd att laga så avancerad mat. Fram till löning får jag leva på dom Glenn Strömberg Collection-produkter jag köpte på mig när Glenn var på Hemköp vid mitt jobb för fotbollssignering. Jag kan varmt rekommendera spaghettin!

Gästbloggning

Jag skäms över att jag så totalt försummat bloggen dom senaste veckorna. Förklaringen är att mitt lilla torp ännu inte är utrustat med bredband. Nu har jag dock skaffat mobilt bredband från 3 så om jag bara kan få skiten att funka så blir det snart blogga av igen. Tills dess kommer här en liten hälsning från Skottland. Det är min käre vän Max som pluggar statsvetenskap i Stirling och han har förstått det där med att det enda man kan i UK är ost och musik:

Tescopoly

42 % av alla matinköp i Storbritannien sker på TESCO. Skulle gissa på att ungefär 22 % av mina inköp sker på Tesco, eftersom jag är lat och handlar alldeles för ofta på den svindyra lilla affären som ligger här på universitetsområdet. Men idag tog jag i alla fall bussen in till Stirling för att köpa brittiska ostar, ett område som universitetets jourlivs helt har förbisett.
Den enda osten jag på förhand hade bestämt mig för var vit stilton, en intressant ost jag aldrig hört talas om innan.
Tyvärr lade jag urvalet av de andra två ostarna i händerna på pojken i Tescos ostdisk, en finnig tonåring som nog mest ville gå hem och snabbt föreslog de ostar som låg närmast den plats där han stod. Jag tog emot ostarna och började leta efter ett engelskt vin, men fick snart ge upp och nöja mig med ett australiensiskt vin (Samväldesland i alla fall!).
Väl hemma blev jag hånad av mina rumskamrater för att jag inte ens hade köpt en cheddarost, men jag hittade en i kylen som tur var, och nu sitter jag här i mitt rum och förstör tangentbordet med ostsmulor och spillt vin.
Jag börjar med den vita stiltonosten, "Tesco ltd edit: white stilton blueberry", som "may contain traces of stones"(?!). Några stenar har jag inte hittat, men osten är fantastiskt god.
Långt ifrån "vanlig" Stiltons ganska skarpa smak, den här är lätt syrlig, och den söta blåbärssmaken ger det hela en efterrättsaktig smak; jag borde köpt ett päron att ha till.
Nästa ost blir "Laurels farm white cheshire". Cheshire Cheese är en smulig, ganska salt och tydligen väldigt gammal osttyp: den finns omnämnd redan i en folkräkning som genomfördes 1086. Osten är inte jättespännande, men helt OK.

Nu upptäcker jag att jag faktiskt hade köpt en cheddarost. "Tintern cheddar chives & shallots" har en skarp, riktigt angenäm smak, men är mycket mjukare och inte lika gul som cheddar brukar vara. Löksmaken passar väldigt bra ihop med resten, och ju mer crackers jag äter (och vin jag dricker!) inser jag att detta är en väldigt god ost. Försöker hitta en låt om ost på datorn, men väljer att omtolka "try it" med Pet Shop Boys istället. Ni borde verkligen prova Tintern’s cheddar!
Nästa cheddar (den som jag hittade i kylskåpet) är "Isle of Bute Scottish Cheddar" - kvällens första verkligt inhemska ost. Detta firas med lite verkligt inhemsk musik, och Primal Screams XTRMNTR passar väldigt bra ihop med denna klassiska cheddar. Skarp, hård och väldigt god!
Sammanfattningsvis, så kan man säga att Storbritannien kan vara ett fruktansvärt matland. När det bara bjuds "deep-fried mars bar", steak and kidney pie, och en trött portion fish and chips längtar man till och med efter en så hemsk person som Anna-Maria Corazza Bildt. Men ostar, det kan dom, britterna.
/Max

"Blogg med mersmak"

Igår samlades det mytomspunna "mat- och spelsällskapet" för första gången på länge. Det var första gången i torpet och det lämpade sig alldeles utmärkt för den här typen av sittningar. Innan vi kunde köra igång fick vi dock ta tag i diskberget som hade stått sedan valborg. Det hela blir lite meckigt också i det lilla köket utan varmvatten med fyra personer som ska försöka hjälpas åt. Så jag smet i väg och började borsta musslor istället.

Blåmusslerisotto

4 personer

1 nät blåmusslor

2 charlottenlökar

2 vitlöksklyftor

blast från en fänkål

1,5 dl vitt vin

4 dl vatten

salt

4 dl avorioris

3 charlottenlökar

2 vitlöksklyftor

1 dl vitt vin

buljong från musselkoket

5 dl annan buljong

2 dl riven västerbottensost

1 msk smör

3 chorizos

4 plommontomater

1 fänkålsstånd

salt och peppar

Skölj och borsta musslorna. Ta bort ev. skägg och släng de som är trasiga eller som inte stänger sig när man knackar på dom. Finhacka löken. Fräs i en het gryta i olivolja med fänkålsblasten. Släng i musslorna och rör runt en stund. Slå på vin och vatten och lägg på lock. Låt stormkoka några minuter. Släng musslor som inte har öppnat sig.

Finhacka löken. Fräs i en traktörpanna. Släng på riset och fräs en minut. Slå på vinet och låt koka in. Späd med buljongen i omgångar tills riset har bra konsistens. Stek eller grilla korvarna och skär ner dom i bitar. Strimla fänkålen och fräs på den i olja. Kärna ur tomaterna och skär ner dom. Släng i dom och korven på slutet i fänkålen. Släng i ost och smör i risotton och rör ner. Salta och peppra. Rör i lite av fänkålsblandingen och toppa med resten och musslorna. Ta även med några skal som garnering.

Currysjötunga

4 personer

800 g sjötunga

1 l vatten

1 dl salt

1 msk curry

1 stjälk citrongräs

1 msk paprikapulver

1 msk chilipulver

Snabbrimma sjötungan i hopvispat vatten och salt ca 3 min. Ta upp fisken och torka av. Finhacka citrongräset och blanda med kryddorna. Gnid in fisken med kryddorna. Grilla fisken elller stek i het panna. Använd gärna en grillklämma för att fisken inte ska fastna och vara lätt att vända. Spett går också ganska bra. Servera med risotton.

Risotton är väldigt inspirerad av min nya idol - Frida Larsson på Taste International. Det blev jättegod och passade mycket bra till fisken. Den är är i sin tur inspirerad av Christian Hellberg och ett recept i senaste "Allt om Vin". Jag har nämligen förmånen att ha en hel trave med mat- och vintidningar från -96 och framåt på mitt jobb. Till det här passar det nog bäst att dricka ett sött och billigt vitt vin.

Känd svensk IT-profil

Det kan ju alltså nu kalla mig. Inte riktigt kanske men jag blev väldigt glad för att Gitto tipsade om min lilla blogg och andra favoriter i Expressen. Detta sätter ju genast en viss press på mig att börja leverera mer grym mat. Ojoj!

Pastasallad...

Jag trodde nog aldrig att jag skulle blogga om något så vulgärt som en pastasallad (på trefärgade skruvar). Menmen, vi äter det nog alla ibland och tycker det är ganska gott. Den här blev faktiskt god och framför allt riktigt snygg. Sen är det ju nästan sommar också.

Pastasallad med räkor och sichuanpeppar
2 personer

200 g pasta
1/3 purjolök
ett paket babyspenat
200 g räkor med skal
2 små ägg
ett par msk solrosfrön
1 stor avokado
1 tsk sichuanpeppar
2 cm riven ingefära
olivolja
salt och peppar

Koka pastan. Koka äggen. Skala räkorna. Skölj och strimla purjon. Fräs den hastigt i lite smör. Rosta sichuanpepparn i en torr panna och mortla den. Rosta solrosfrön hastigt i pannan. Skär ner avokadon och äggen i bitar. Skölj spenaten och blanda alltsammans med olja, ingefära, sichuanpeppar, salt och peppar. Toppa med solrosfröna. Ha gärna pastan, äggen och purjon lite varmt så att salladen blir ljummen.

Lilla torpet

På valborg invigdes torpet med en grillfest. Det grillades god korv, scampi och diverse vegogrejer och åts med coleslaw, bröd, lite guckor och röror. Det fina i kråksången var att jag själv kom sent till min egen fest och behövde inte fixa något alls, och framför allt inte maten. Dagen efter tog jag dock igen det med städning. Jag passade också på att kolla in mina "ägor" lite ordentligare. Potatis är satt och kommer väl förhoppningsvis upp lagom till midsommar. Rabarber, smultron och gräslök finns och även lite avsomnad timjan och rosmarin. Sen finns det en hel del oidentifierat som jag får undersöka närmare.

Är det inte idylliskt?

Här ska det komma potatis.

Bloggträff och födelsedagspresent

Jag var på bloggträff igår för att grymmaste Gitto var i stan. Stellan och Helena som var med skrev så bra om det att jag nöjer mig med deras redovisningar. Kan som sagt var bara säga att det var ruskigt trevligt, alla borde pröva att gå på bloggträff!

Idag fick jag en försenad födelsedagspresent (jag fyllde år i november) av mina kära vänner Adam och Anna. Egentligen var dom många fler som hade skramlat ihop till ett flott restaurangbesök men dessa två underbara männsikor fick följa med som sällskap. Jag föreslog Manfreds och så blev det. Åh, det var så bra! Dom bjöd mig på en hel trerätters och först kom en tonfiskcarpaccio med basilikacreme och en liten aubergine- och chiligucka. Tonfisken smälte i munnen och rörorna mumsade man snabbt i sig med brödet som var till. Sen tog jag deras paradrätt - en enorm wienerschnitzel på kalv (så klart!) och smör- och persiljeslungad potatis. Efterrätten var gateau på vit choklad, en liten fet kaka och ägglikörglass på en liten fruktkompott. Allt var riktigt bra men förrätten var ändå en klass för sig.

Tonfiskcarpaccio. I högra hörnet skymtar en bonuspresent.

Den enorma wienerschnitzeln.

Desserten.

Apropå restauranger i Göteborg så läste jag i GP i helgen att det ska öppna en tapasbar på Berzeliigatan. Det är ingen vanlig spansk restaurang dock. Här kommer det att serveras internationell och framför allt svensk tapas såsom sill, löjrom och råbiff - fast i tapasformat. Jag tycker att det låter helt grymt och blir verkligen sugen på att gå dit. Extra kul är också att köksmästaren Frida Larsson är endast 21 år gammal. Jag blir så imponerad! Stället heter Taste International och öppnar inom kort.

Pudding och chili

"Tom var berömd i sina vida kretsar för sin köttfärslimpa och sin majspudding med jalapeño, Fred för sitt dillbröd och sin jalapeñogelé, trots det faktum att köttfärslimpa var ett snäpp lägre i menyhierarkin än jag skulle ha önskat - jag var ju ändå köksmästare och till namnet befälhavare i mitt eget kök - var jag inte missnöjd med att fortsätta med dessa omhuldade signaturrätter."

Detta skulle kunna vara del 2 i min tävling "Jens mat i litteraturen", men det är det inte! Jag tror nämligen att det här är alldeles för enkelt för er foodies där ute att gissa vilken bok det här kommer från. Det är i alla fall Kitchen Confidential av Anthony Bourdain och ett avsnitt jag särskilt gillar. Tony har precis börjat på Tom H. - en krog på Broadway som ägs av ett excentriskt homosexuellt par. De lever mycket på gamla meriter och dessa rätter som har ätits av deras "vänner" Lauren Bacall, Angelica Huston och José Quintero. Även om det inte gick så bra för krogen så blev jag väldigt sugen på puddingen och köttfärslimpan. Pga av lite köttångest ska jag försöka undvika miljöboven nötkött ett tag så limpan blev en chili på sojafärs istället.

Majspudding med jalapeño
4 personer

5 dl vatten
5 dl mjölk
250 g polenta
1 mozzarella
ett par msk inlagd jalapeño
ett par msk smör
salt

Koka upp mjölk och vatten. Rör i polentan och rör ett par minuter tills den tjocknat. Lägg i en klick smör och salta lite. Smält resten av smöret. Pensla en form med smör och bred ut polentan i ett jämnt lager. Hacka ner jalepeñon och strö över. Riv eller smula mozzarellan över. Avsluta med det smälta smöret och lite salt. Baka i ugnen på 225 grader i ca 15 min.

Vegochili
4 personer

100 g sojagranulat (eller 200 g quorn)
1 chipotle
1 tsk sichuanpeppar
1 tsk korianderfrön
1 tsk spiskumminfrön
1 tsk kakao
2 charlottenlökar
1 vitlöksklyfta
1 burk (500 g) tomatfond
1 burk små svarta bönor
salt och peppar
(1 msk kalvfond)

Börja med sojafärsen och sjud den i ett par dl vatten tills allt absorberats. Rosta sichuanpeppar, spiskummin, och koriander i en torr panna. Mortla tillsammans med chipotle och kakao. Sila ev. bort de "barkiga" bitarna av chipotlen. Finhacka charlottenlök och vitlök. Fräs i olja i en traktörpanna. Häll på kryddorna och färsen och fräs några minuter. Slå på tomatfonden och bönorna. Låt puttra ett tag och smaksätt med salt, peppar och ev. kalvfond. Servera med puddingen, lite färsk koriander och avokado och tomat.

Egentligen skulle man haft mexikansk oaxaca-ost till puddingen men i brist på det är mozzarella ett fullgott alternativ.

To A Haggis

"Fair fa' your honest
sonsie face
Great chieftain o' the
puddin' race!
Aboon them a' ye tak
your place
painch, tripe, or thairm:
Weel are ye worthy
of a grace
As lang's my arm"

Det här är en dikt om haggis av Robert Burns, den skotske nationalskalden. Jag kan inte så mycket om traditionerna kring haggis men jag tror att man läser den här i samband med haggisätning. Sen har Burns en egen dag den 25/1 och den är väldigt viktig för många skottar. Vi hedningar i min familj har aldrig firat den men från och med nu ska jag nog göra det för det här blev inte så dumt. Haggisen jag använde hade rekommenderats av min skotska släkting och även prisats av Gitto så den är nog bäst. Vet att i alla fall köttvarianten finns att köpa på English Shop i Göteborg och antagligen i Stockholm med.

Till haggisen hade jag ett potatismos smaksatt med pepparot och dijonsenap. Jag är inte så förtjust i att dricka whisky så jag gjorde en sås istället: reducera 1 dl whisky till hälften, slå på 2 dl grädde, 1 msk kalvfond och en halv vaniljstång med fröna iskrapade. Koka ihop och häll ev. i redning, salta. Sila bort vaniljstången. Den resterande potatisen fick bli en råraka. Hur var haggisen då? Jo, det är faktiskt gott. Påminner mycket om blodpudding och lite julkaka, mycket kanelsmak! Kan rekommendera den till folk i allmänhet och till vegetarianer i synnerhet.

Ostron och haggis

Igår vardagslyxade jag med att köpa en bit torskrygg och ett ostron hos min nya kompis Fiskhuset. Ostronet var ifrån Frankrike och kostade 14 kronor. Jag har bara ätit ostron en gång tidigare och då från Sverige och jag minns det som lite bättre. Det här var liksom lite torrt och inte lika skvalpande och havigt. Men det är ändå något väldigt speciellt och det var ju inte dåligt på något sätt. Ganska stolt över att jag öppnade det rätt snyggt också. Torskryggen var en så kallad pannfärdig rätt. Lite onödigt och dyrt att köpa det kanske men jag tyckte det var kul att pröva. Den hade en bit chevre instoppad men ingen rödbeta som på hemsidan. Däremot låg det där som ser ut som en stor snus (ursäkta den äckliga liknelsen) på. Jag har ingen aning om vad det är. Trodde först att det var pesto men det smakade som mandelmassa. Det hade dom kunnat skippa. Till det hade jag en liten rödbetsrisotto med ruccola, fårost, lite räkor och en rejäl klick av balsamicosmöret från grillkvällen.

Jag har fått en liten present också av mina föräldar som har varit i Skottland; en burk vegetarisk haggis! Trots mitt skotska påbrå har jag bara ätit haggis en gång och det i snabbmatsversion. Kommer inte riktigt ihåg vad jag tyckte. Ska i alla fall bli spännande att pröva denna lilla goding. Vet inte riktigt hur jag ska servera den bara. Någon som har provat?

Sista sommardagen

Idag började jag mitt nya jobb på Systembolaget. Det kändes bra och folk var väldigt trevliga. Min förhoppning är att kunna lära mig mer om dryck i allmänhet och vin i synnerhet. Eftersom det fortfarande inte är en självplocksbutik så är jag nog så illa tvungen att lära mig en del. Nu i början kommer jag mest att plocka upp flaskor och lära känna butiken lite innan dom vågar sätta mig i kassan. Ska verkligen försöka delta i så mycket kurser och provningar som möjligt så att jag kan komma med lite kvalificerade tips här på bloggen. Butiken ligger på Selma Lagerlöfs torg långt ut på Hisingen, vilket är en bra bit ifrån där jag bor. Det får gå an när dom på torget har Fiskhuset vilket ska vara en av Göteborgs (och därmed också Sveriges) bästa fiskbutiker. Det var ju stängt idag på måndagen så klart men jag ska reka där imorgon, verkar ha sjysta luncher också.

Igår hade jag och min bror bestämt att vi skulle grilla idag för att fira den sista sommardagen. Som vanligt när min bror är med är det han som tar kommandot. Vi (han) gjorde grillade lammkotletter penslade med gremolataglaze, ett vispat smör med reducerad balsamvinäger och charlottenlök och en sallad på rostad färskpotatis, rädisor, sugar snaps, chili, rödlök, ruccola och parmesan. Det blev helt sagolikt gott och två lammkotletter var kändes fattigt.

Nästan som sommar

Jag skulle vilja slå ett slag för den heliga treenigheten. I min värld är treenigheten vitlök, chili och persilja. Deras kompis ingefära får vara med ibland också som i min lilla lyxiga helgpasta som jag åt i fredags.

Helig pasta

2 personer

150 g sidfläsk

200 g räkor

2 cm ingefära

2 vitlöksklyftor

1 chilifrukt

persilja

olivolja

salt och peppar

200 g pasta

Koka pastan. Skala räkorna. Finhacka grönsakerna och lägg åt sidan. Strimla sidfläsket och stek på det i en traktör- eller wokpanna med lite olja. När det fått lite färg häller du i grönsakerna med lite mer olja och fräser några minuter. Häll i pasta och räkor och låt bli varmt. Salta och peppra rikligt.


Det blev gott och framför allt väldigt mycket. När jag sen skulle äta lite av resterna när jag kom hem på natten i min hrm.. säng så råkade jag somna och sen när jag vaknade så låg allt på mitt golv. Väldigt deprimerande att vakna till ljudet av Lattjo Lajban på TV:n som man glömde stänga av och med mat på golvet. Sen ryckte jag upp mig lite resten av helgen och gick och kollade på Gårda BK i det underbara försommarvädret. Idag spelade jag själv lite fotboll och som belöning bjöd jag två av grabbarna på lite återhämtningsmat.

Det blev lite ugnsrostade grönsaker och en färskpotatissallad (egyptisk potatis) med kapris, rädisor, jalapenos, soltorkade tomater och charlottenlök. Till det lite korv (Chipolata, en helt OK korv från Scan) och tsatsiki. Gott och somrigt värre blev det! Vi kunde till och med sitta ute och äta men när vi skulle spela kort började det blåsa och bli lite kallt.

Svarttorparn

Om någon vecka kommer jag att flytta in i en liten söt kolonistuga vid Östra sjukhusets koloniområde i Göteborg. Det är min vän Anton som är ägare till stugan men eftersom han just nu är i Shanghai så tyckte både han och jag att det var synd att den stod tom. Att bo permanent i en kolonistuga är allt annat än tillåtet och att hyra ut den i andra hand ska vi inte ens tala om. Jag tror att det löser sig för grannarna verkar trevliga och närmsta grannen är dessutom döv. Då är ju frågan vad jag kan odla. Är det för sent? Kan jag odla potatis eller squash? Vad ska jag tänka på? Tar gärna emot tips eftersom jag är en total rookie när det gäller odling.

Lovecraftiansk soppa

"That is not dead which can eternal lie,
And with strange aeons even death may die."

Cthulhu-soppa med omelettrulle
6 personer

150 g sidfläsk
200 g bläckfisk (med tentakler, viktigt!)
1 purjolök
2 morötter
2 stjälkar blekselleri
1 litet savoykålhuvud
1 fänkål
2 små zucchini
4 tomater
2,5 liter vatten
basilika
3 dl vita bönor
100 g valfria makaroner
salt och peppar

Omelettrulle:
2 ägg
4 msk vatten
basilika
salt och peppar
pesto

Börja med omelettrullen. Vispa ihop ingredienserna utom peston och stek som en vanlig omelett. Låt svalna och bred sedan på pesto. Rulla ihop och slå in i plastfolie. Lägg i kylen.

Koka bläckfisken hel i ca 20 min i en kastrull och skär sedan ner den. Skölj och strimla purjo och savoykål. Skiva morötter, zucchini, blekselleri och fänkål. Skålla, skala och kärna ur tomaterna och hacka ner. Skär ner sidfläsket och fräs på det med lite olja i en riktigt stor gryta. Häll på grönsakerna utom tomat och fräs på några minuter. Slå på vatten och häll i tomat och bläckfisk, salta och peppra rikligt. Låt koka i 20-25 min under lock. Lägg i makaronerna och bönorna och koka i ca 10 min eller till makaronerna är precis mjuka. Skär upp omelettrullen i en halv cm tjocka skivor. Servera soppan med omelettrulle, några tag med svartpepparkvarnen och lite riven parmesan.



Detta är en mycket god och framför allt matig soppa. Den är inspirerad av en klassisk italiensk bondsoppa och av HP Lovecrafts Cthulhu-mytologi. Men framför allt är den inspirerad av mina oroande drömmar om en sjunken stad i orimliga geometriska proportioner...

"... Iä! Iä!"
"N'gai, n'gha' ghaa, bugg-shoggog, y'hah,
ap'hp; Mur'Akuch, Mur'Akuch ..."

Påskmiddag

Ikväll firar väl dom flesta svenskar påsk med sin familj över en god middag. Jag däremot ska sitta i ett unket klassrum på Hvitfeldtska gymnasiet fram till klockan 03.00 och spela rollspel. GothCon kallas företeelsen och är ett spelkonvent som återkommer varje påsk. De flesta av mina vänner skakar på huvudet och tycker att jag är galen som "leker tomtar och troll". Kanske är jag det men det är i alla fall det som upptar min tid i påsk. Därför kände jag mig tvungen att klämma in en påskmiddag innan det började. Pajen jag har berättat om bakades givetvis och blev dessutom riktigt fin.

Torta di Pasqualina

12 bitar

Degen:

8 dl vetemjöl

2 1/2 dl vatten

2 msk olivolja

1/2 tsk salt

olja till pensling

Fyllningen:

1 kg bladspenat

500 g ricotta

100 g riven parmesan
2 + 6 ägg

1-2 tsk mejram

salt, peppar

1 bit torrt vitt bröd

1 dl mjölk

Blanda ingredienserna till degen. Knåda i 15 min tills den är slät och fin. Dela i valfritt religöst antal delar (förslagsvis 6 eller 7) och forma små bollar. Lägg på mölad bakduk och täck med en fuktad bakduk och låt vila i en timme.

Skär det torra brödet i små bitar och blöt upp i mjölken. Ansa och skölj spenaten (1 kg bladspenat kostar 80 spänn och upptar en hel matkasse!). Förväll den i omgångar någon minut i kokande vatten. Pressa ur överflödigt vatten och hacka ner den lite. Blanda med det lätt urkramade brödet, ricottan, ett par msk av parmesanen, mejram, 2 ägg och salt och peppar.

Ta fram degbollarna på mjölat bakbord och kavla ut mycket tunt. För över den utkavlade degen till en oljad springform. Låt överflödig deg hänga över kanten. Pensla emellan varje lager (utom det sista) och fortsätt att lägga på lager tills du har använt hälften av degbollarna. Lägg därefter försiktigt på fyllningen i ett jämnt lager. Gör 6 förjdjupningar med baksidan på en sked på jämnt avstånd. Knäck försiktigt i ett ägg i varje fördjupning utan att de skadas. Strö över resten av parmesanen.

Forsätt kavla ut resten av degbollarna mycket tunt och lägg på i lager med olja penslad emellan. När alla lager har lagts på lägger du små smörklickar under längs med kanten av pajen. Vik sedan över det överhängande deglagret. Pensla med olja och stick försiktigt några hål i pajen. Grädda i ca 1 timme och 15 minuter tills den är vackert gyllenbrun.

Pajen blev god men kunde varit ännu lite godare med tanke på det arbete som låg bakom. Som vanligt blev även den här rätten godare lätt uppvärmd dagen efter med lite tryffelolja och flingsalt på. Den var i alla fall klart vackrast på påskbordet där det även fanns Jansson, hemgravad lax, ägghalvor med kaviar- och kaprisgrädde, hemvispad gravlaxsås, sikromsås, kokt potatis, knäckebröd och tre sorters sill. Efterrätten som bestod av hallon- och chokladmuffins med cheesecake stod mina vänner för. En perfekt påskmiddag!

Glad Pesach!

Idag firas den judiska påsken - Pesach. Eftersom jag har tillgång till Sensus multireligiösa almanacka så har jag väldigt bra koll på alla möjliga högtider. Tänkte då att det kunde vara kul att uppmärksamma denna med lite typisk mat. Egentligen äter man bara ojäst bröd och bittra grönsaker under Pesach, detta för att minnas tiden i slaveri. Det blir lite tråkigt så jag gör en lammgryta istället. Den är inte särskilt judisk i sig men lamm får man ju äta som jude, så länge man inte blandar med mjölk.

Lammgryta med sötpotatis, okra och lammkorv
6 personer

1 kg grytbitar av lamm med ben
8 tomater
2 stora sötpoatisar
200 g okra
några kvistar rosmarin
en näve salviablad
rivet skal från 1 citron
buljong
3 dl kokta cannelonibönor
4 lammkorvar
salt och peppar

Putsa lammet och skär ner till lagom stora bitar. Stek på i lite olja. Häll i nedskuren okra och sötpotatis i stora bitar. Släng i örterna. Skålla, skala och kärna ur tomaterna. Hacka tomatköttet och släng i det i grytan. Häll i ett par dl buljong (jag hade lammbuljong i frysen). Häll i bönorna och citronskal och lite mer örter. Salta och peppra. Stek korvarna och skär ner dom. Släng i dom i grytan. Låt koka under lock i ca 45 min. Låt vila ett par timmar och värm på igen. Servera med couscous.



Det osyrade brödet - matsa - har inget med flottigt vitlöksdoftande naanbröd att göra. Det är ett bröd som ska göras väldigt snabbt och ska symbolisera lidandet under slaveriet i Egypten. Men det blir ganska gott faktiskt, lite som ett segt knäckebröd.

Matsa
8 kakor

4 dl grahamsmjöl
1 1/2 dl vatten
1/2 tsk salt

Blanda ihop ingredienserna till en deg. Lägg ut den på mjölat bakbord. Dela i åtta bitar och forma små bollar. Kavla ut tunt, gärna med kruskavel, till åtta kakor. För över försiktigt med stekspade till plåtar med bakplåtspapper. Nagga dom lite och grädda i 250 grader i ca 8 min. Låt svalna på galler. Förvara i burk.

Tankar inför påsken

Om en vecka är det påsk och det ska bli roligt. En lagom chosefri högtid med god mat men utan överflöd, möjligen av godis då. Jag kommer vara väldigt upptagen i helgen pga spelkonvent och Stockholmsresa men en liten påskmiddag ska jag försöka klämma in. Min mamma ska grava lite lax åt mig och sen vill jag göra något med lamm. Har nog inte råd med lammstek så det får bli en gryta istället, kanske med lammkorv i också. Det får bli lite knytis, så någon annan får ta med sig sill om dom vill ha, jag är mer sugen på annat. Paradrätten på påskbordet kommer förhoppningsvis att bli den här pajen:



Visst är den vacker? Ett foto värdigt Ilva. Nja, kanske inte. Vet att det är ganska patetiskt att ta kort på en bild ur en kokbok men jag ville så gärna illustrera mina planer! Det här är i alla fall en ligurisk påskpaj med spenat, mejram, parmesan, ricotta och ägg. Tycker den verkar helt underbar och har tänkt göra den till påsk i många år och nu blir det förhoppningsvis av. En kul detalj med orginalreceptet är att man kavlar ut degen till 33(!) knapriga lager, givetvis för att symbolisera Jesus levnadsår. Låter verkligen som en typisk Louise-grej. I receptet i min kokbok har man förenklat receptet till 12 lager, efter lärjungarna kanske? Jag funderar på att rationalisera ner det till 2 lager efter öh... Jesus två jordiska föräldrar. Jag återkommer med bild på min paj och recept.

Vulgär lasagne

För att fira min namnsdag igår gjorde jag en extremt vulgär men väldigt god lasagne till mat- spelkvällen. Jag är inne i en korvperiod nu och jag har aldrig hört att någon gjort lasagne med korv förut så det fick testas. Sanningen att säga en jag nog inne i en köttperiod i allmänhet så därför åkte även ett paket Jägarbacon ner i korgen.

Vulgär lasagne

4 personer

2 gula lökar

2 vitlöksklyftor

1 aubergine
2 paket krossade tomater (basilika)

5 salsiccias eller annan god korv

1 paket jägarbacon

2 msk mjöl

smör

6 dl mjölk

150 g fetaost

150 g riven ost

lasagneplattor

salt och peppar

oregano

Finhacka lök och vitlök. Tärna aubergine och fräs alltsammans i olja. Salta något. Slå på tomaterna efter 5 min. Skär ner bacon och stek den. Häll över i såsen. Stek korvarna, skär ner dom och häll i såsen. Smaka av med salt, peppar och oregano. Smält en stor matsked smör i en kastrull. Häll på mjöl och rör runt, slå på mjölk. Vispa konstant tills det kokar upp och låt koka några min. Rör i fetaost och hälften av den rivna osten. Varva i en smord långpanna med lasagneplattor, tomatsås underst och bechamel och riven ost överst.

Det här gick undan för vi var så hungriga och hade inte lust att vänta. Tomatsåsen hade kunnat slipas till mer och koka längre än 15 min men den fick fin smak ändå, inte minst av den rökiga jägarbaconen. Till det hade vi en variant på mango- och pomelosallad som värden slängde ihop. I brist på pomelo fick det bli grapefrukt och ruccolan byttes mot machesallad. Mycket gott! Efterrätten bestod av Almondys nya cheesecake lemon. Som ni märker var detta något av en italiensk afton. Romantisk musik spelades och intoxikerade av detta utbröt efter en stund ett veritabelt kramkalas:

Dagens

Det pågår just nu en filminspelning i närheten och filmteamet har fått lov att använda mitt jobb som uppehållrum för lunch och toalettbesök. Det är en deckare av Helen Tursten som ska filmatiseras. Cateringfirman som fixar lunchen lyckades hälla ut någon unken sås alldeles utanför receptionen så stanken av bambafisk tvingade mig ut i vårsolen. Jag gick och tröståt lunch på Mae Krua på Andra Långgatan. Jag åt en Tom Ka Gai och det var verkligen superduper! Bästa thaimaten jag kan erinra mig. Ursäkta bildkvaliteten, jag skicka den direkt från mobilen.

Bloggträff

Buhuu! Jag hade så gärna velat vara med på matbloggträffen igår. Det lät så himla trevligt! Istället fick jag sitta i Majorna och kolla på en usel EM-kvalmatch, sorgligt! Gårdagens enda "kulinariska" höjdpunkt var en påse gourmetchips från OLW med chili- och olivoljasmak. Inget riktigt bett i dom, jag hade nog fått sätta i mig en hel påse själv dock för att kunna bedöma dom rättvist. Åh, vad sorgligt!!!

Pastawok med korv, svamp och brysselkål

Det här är vad jag svängde ihop igår efter en joggingtur. Inbillar mig att det är bra återhämtningsmat. Gillar särskilt det här med uppvispat ägg i pastawoken. Det gör det lite likt chao fan, alltså stekt ris, en härlig kinesisk bukfylla.

Pastawok

1 person och matlåda

250 g pasta
8 små nürnbergerkorvar eller andra goda bratwurstar
200 g blandsvamp
200 g brysselkål
1/3 purjolök finstrimlad
2 msk kapris (gärna i salt)

2 ägg

(lite tryffelolja)
smör
salt och peppar

Koka pastan och låt rinna av. Koka brysselkålen hastigt och halvera. Stek korvarna för sig och skär sedan ner dom. Fräs svampen i smör i 5 min, salta och peppra. Ta i lite mer smör och sedan purjon och brysselkålen, fräs ytterligare ett par min. Lägg i korv, kapris och två ägg uppvispade ev. med lite tryffelolja. Rör runt någon minut tills äggen koagulerar och häll i pastan. Smaka av med salt och peppar och ev. lite mer tryffelolja.

Politisk korv

Igår läste jag en väldigt intressant kulturkrönika i GP om förhållandet mellan mat, kön, klass och identitet. Det fick mig osökt att tänka på K:s socialistiska salami. Undrar om inte krönikören själv har läst K:s blogg. Krönikan tar också upp den nya sorgliga glassen Girlie som är särskilt anpassad för tjejer, något som också har skrivits om i matbloggvärlden. För visst är det skillnad på mat och mat? Skillnad på korv och korv, som Reinfeldts korvgryta och den socialitiska salamin.

Fotboll och våfflor

Glad Maria bebådelsedag! Igår var det strålande fint vårväder och Vasa Boys Club skulle ha träning. På vägen bort till Heden passerade jag den katolska kyrkan St Jakob och såg att det var en väldig uppståndelse. Italienare, polacker och andra som bekänner sig till den katolska tron stod utanför och samtalade högt och ljudligt. Då kom jag på att det var ju Maria bebådelsedag idag och den stora våffeldagen. Precis som Louise som går in stenhårt för våfflor kände jag mig också tvungen att grädda några laggar när jag kom hem. Men först lite träning.

Kviberg den yngre laddar för att tjonga upp en långboll.

Vi spelade träningsmatch mot LL Black Sox och förlorade ganska brutalt. Menmen, vi höll god min och jag längtade ändå mest efter att få komma hem och grädda våfflor. Jag ville ha en matig variant till huvudrätt/förrätt och en vanlig till efterrätt. Jag utgick från det här receptet från Tasteline men bytte ut riven potatis mot palsternacka. Istället för att servera dem med parmesancreme körde jag på ryskt vis med stenbitsrom, creme fraiche och charlottenlök.

Visst är den vacker? Tycker faktiskt att den är rätt tjusig med det röda och gröna. Den blev riktigt god också! Purjon och palsternacka gör den tuggig och söt, ta gärna lite extra salt för att bryta av det. Jag var även tvungen att prova våfflan med en aning tryffelolja på och lite havssalt. Det var också gott men jag kände knappt smaken av tryffeloljan. Kanske har den blivit gammal och tappat smak.

Till efterrätt gräddades den andra halvan av smeten till mer klassiska frasvåfflor. Dessa serverades med lättvispad grädde, hjortronsylt och te till ett avsnitt av Black Adder.

Kol- och stålunionen

Inför gårdagens mat- och spelkväll kände jag att jag ville äta något mellanting mellan vår- och vintermat. Vädret krävde precis det och när jag såg dom fina Thüringer Bratwurstarna från Helmut Walch var saken klar. Min bror, som var med mig och handlade, rekommenderade just Walch och det gjorde tydligen Leif Mannerström också. Jag tänkte alltså göra en liten choucroute-variant och då rekommenderade min bror att jag även skulle ha en bit kokt rimmad oxbringa till. Mycket kött tänkte jag, men visst. Nu var det stört omöjligt att hitta färdigkokt oxbringa utan det fanns bara rimmad sådan som man fick koka själv, något jag inte orkade. Det var synd eftersom det är så gott och hade man dessutom kunnat få med lite spad så hade det ytterligare lyft surkålen. Nu fick kålen istället puttra med ett tärnat äpple, en klyftad lök, lite kummin, honung, vitt vin och förstärktes på slutet med lite rökt sidfläsk och rostad potatis och palstenacka.

Korven var ljuvligt god med en mild och fin smak av kummin och timjan. Surkålen blev också mumsig och berömdes av den kräsne polske värden. Till det lite saltgurka och tysk senap. Vi drack ett Alsacevin till. Det kändes rätt med ett vin från det spännande området Alsace där den här rätten närmast kan sägas höra hemma.

Innan vi satte tänderna i korv och kål åt vi en liten lyxig förrättsmacka. En gräddig och god rödlökssill från Knippla Fisk på Olskrokstorget. En underbar försmak av våren och fick oss osökt att fundera på varför det inte säljs sill i fler sammanhang i Sverige. Emma som har bott i Holland berättade om hur man kunde köpa en hel sill på gatan med en massa rödlök på för 2 euro. Varför finns det helt enkelt inte mer varierad och framför allt svensk snabbmat i Sverige? Man skulle kunna sälja kroppkakor direkt på gatan precis som man säljer dumplings ur bambukorgar i Kina. Fler förslag?

"Bolognese"

Jippie! Jag vann Lisas bolognesetävling i klassen ursvensk fri stil med mormor Sonjas köttfärssås! Jag gillar särskilt benämningen ursvensk för trots att den innehåller nymodigheten soya så är den härlgt befriad från moderna idéer om lätt mat. Vad glad jag blir och vad glad min mormor hade blivit! Har varit ganska sparsam med att berätta om min blogg för min familj men om min mormor varit i livet så hade jag stolt visat upp den för henne. Nu hade hon ju i och för sig ingen dator men då hade hon nog skaffat sig en för min skull.

Frankofil afton

I lördags var det så äntligen dags för en middag det talats om länge. Tanken från mina vänner var nog att den skulle påminna om de överdådiga middagar de har läst så mycket om i sina vältummade romantiska noveller. Jag som inte alls är beläst förstod ändå behovet av att göra det till en fransk afton.
Vi möttes så prick klockan 14.37 på lördagen i Stora Saluhallen för att handla. Efter några turer till först Hemköp och sedan tipsbutiken landade vi i Linnéstan för att börja vårt verk. Det skulle lagas boeuf bourgionne så det var lika bra att börja med en gång. Idén till att laga just det kom från Krille som hade sett ett program med skådespelaren och kocken Per Moberg (och elitidrottsmannen!) lagandes denna burgundiska gryta. Jag använde oxbog, mest i brist på högrev, men det fick en fin levrig smak efter att ha kokat länge.
Från början var det tänkt att vi skulle ha pressad potatis till men jag insåg att potatisen skulle bara rinna bort i såsen från grytan. Nu hade jag ändå tagit med mig en potatispress så den användes till att göra gnocchi istället. Kanske inte helt fransk men smaksatt med citron och salvia så tycker jag ändå att den hamnade rätt.
Till efterrätt blev det crème caramel och jag utgick från ett recept från den trevliga boken, med det trevliga formatet, Kockarnas Kalender. Jag slås av hur tydligt det är att Svensk Mjölk ligger bakom boken. Nästan på varje sida står det om hur viktigt det är att blanka av såsen med smör, något som tydligen inte gör så stor skillnad som man kan läsa om i Lisas artikel. Jag är absolut inte den som lobbar för light-produkter men här blir det nästan löjligt. Man ska också komma ihåg att vinnarna av Årets Kock, som har skrivit boken, egentligen är vinnare av Gastronomiska Akademins Mejerimedalj.

Glenn!

Idag bjöd jag min frankofila vän Anna på lyxig lunch på Wasa Allé eftersom hon fyller år i helgen. Det första jag ser när vi kommer in i den vackra lokalen är att det ligger en liten receptfolder från Glenn Strömbergs kollektion. Trevligt tänker jag och rycker till när jag ser mannen själv sitta med ett gäng affärsmän avnjutandes en lunch precis som vi vanliga människor. Lite skakig i benen går vi bort till vårt fina fönsterbord. Man får betänka att det inte är särskilt ofta man ser kändisar i Göteborg och detta är en kvalitetskändis till råga på allt. Under måltiden kan jag inte undgå att tjuvkika lite granna och försöka snappa upp lite av konversationen. Jag noterar också att Glenn verkligen kan konsten att lägga in snus med pondus. Efter ett tag kommer krögaren Mats Nordström ut ifrån köket och sätter sig ner med Glenn för en liten tête à tête. Jag kunde tyvärr inte uppfatta vad som sades men helt klart är att Glenn och Mats ska göra business ihop. Ska Wasa Allé starta ett korplag och vill ha Glenn som tränare? Ska Glenn ta med sig restaurangens koncept om "medveten mat" till Italien? Vad vet jag? Kom ihåg var ni hörde det först.

Maten då? Den var riktigt bra den här gången. Tidigare har jag inte varit så nöjd men idag serverades ragu på sej med fänkål, tomater och saffran, rostade rotsaker, rimmad oxbringa och ljuvlig surkål med kummin och sidfläsk. Till det ett jättefint salladsbord med gott bröd och en mumsig pumpasoppa med tillhörande rostade svartögda bönor. En ordentlig uppryckning ifrån gräddträsket alltså och mera medvetet. Personalen är också extremt duktig och trevlig. Spanläget är också perfekt ner på Vasagatan och i och med att man sitter en trappa upp är det ingen där nere som märker en!

Här kommer mina egenheter på begäran av K:

1. Jag har aldrig sett Gudfadern.

2. Jag är rädd för grodor.

3. Jag tror inte på sannolikhet.

4. Min ena örsnibb är något längre än den andra.

Usch, det var jobbigt, och nu hade jag faktiskt inte tänkt att skicka vidare det här till någon mer. Främst för att jag inte vet vem jag skulle skicka det till. Om det inte är så att jag kommer drabbas av sju års olycka eller något annat hemskt. I så fall får någon gärna upplysa mig om det så får jag försöka fixa det.

Laxrutan

Det underbara vädret igår fick mat- och spelgänget att längta efter något lite lätt och vårigt till middag. Fisk kändes därför givet och vi gick bort till den trevliga damen i en av fiskaffärerna på Olskrokstorget och bad att få lite gravad lax. Jag passade även på att fråga om de hade holländsk matjessill men fick veta att det var något som endast med tur kunde finna runt jul. Väldigt tråkigt tänkte jag som har gått och frågat runt i fiskaffärer i flera månader men bara fått nej till svar. Jag har bara ätit det en enda gång för någon sommar sedan när min bror bjöd på det i form av en liten munsbit. En skiva färskpotatis i botten, en bit sill, lite gräddfil, hackad gräslök och lite brynt smör på, mums! Sillen köps hel och är både jäst och lagrad så den får en mycket finare och komplexare smak än vanlig sill, mer åt ost- och ansjovishållet. Fick i alla fall veta att den går att beställa hem på 5-kilostunna så jag får hitta någon som vill dela med mig.

Laxen blev i alla fall halstrad i torr panna, be gärna om lite tjockare skivor i butiken för annars faller de sönder med en gång. På det lite smörfräst purjolök och rostade pinjenötter. Till höger en pytt på kastanjechampinoner och jordärtsskockor smaksatt med citron. Sen det bästa, dillstuvad potatis! Den blev faktiskt smaksatt med lite hummerfond bara för att det fanns stående, funkade riktigt bra.


Efter maten började vi med att spela Carcassone och det var halvkul. Det är ett spel som mest puttrar på utan riktiga känslor. I Settlers är det däremot ingen brist på känslor och det kändes kul att avrunda med det för en gångs skull. Extra kul också att jag vann, jippie!

Beans on toast

Min pappa fick Jan Hedhs bok "Bröd" när han fyllde år och jag har studerat den väldigt noga. Jag fastnade för hans toastbröd och att baka det kändes som en viktig politisk handling. Janne har mycket exter för sig och insisterar till exempel på att man ska använda bakmaskin eftersom det annars "tar lång tid att tvätta ur glutenet". Nu har inte jag någon bakmaskin så jag provade istället att använda elvisp med degkrokar. Jag körde degen länge och väl tills jag fick kramp och elvispen blev glödhet. Degen såg väldigt seg och fin ut och jag pytsade ut den på mjölat bakbord. Nu skulle man till fyra bröd forma tjugo små korvar, detta för att "bryta glutensträngarna". Inte heller där har man mycket att sätta emot. Sen trycker man ner korvarna bredvid varandra i fyra formar. Här tror jag att en av anledningarna till att mitt bröd inte blev så lyckat kommer. Jag använde förvisso 2-liters formar som Janne rekommenderar men mina var snarare tänkta för en Janssons frestelse än ett bröd. Nåväl, bröden ställs i i en avstängd ugn för jäsning. Lite då och då ska man spraya degen med vatten för att den inte ska torka och lättare kunna jäsa upp(?). Sedan bakas de i ugn med fallande värme och slutligen åker de in igen utan formar på den heta plåten för att få lite extra skorpa.

Resultatet då? Jodå, det blev ett väldigt vackert bröd, små korvar som ligger bredvid varandra kan ju aldrig bli fel. Det blev tyvärrr ganska platt, främst beroende på formarna tror jag som lät brödet flyta ut. Skorpan blev väldigt fin och inkråmet var mjukt och luftigt men blir frasigt efter rostning. Sen kommer eldprovet, dvs. att serveras rostat med lite smör, en burk vita bönor i tomatsås påhällt, några tag med svartpepparkvarnen och ev. för den lyxige, lite riven ost på. Brödet klarade provet galant och det blev en vacker syn. Om det är någon som vill ha receptet så kan jag maila det.