Italiensk afton

Jag och mina bröder bestämde att vi skulle ses över lite vin och något gott att äta. Jag fick i uppdrag att köpa kallskuret. Jag hade tänkt att gå till Stora Saluhallen men hann inte dit från jobbet på lördag eftermiddag. Först gick jag runt och snurrade på Södra Vägen för att hitta den fina deliatessbutiken Terreno & Smaksak där jag fått höra att det fanns fina grejer. När jag väl hittade den så var den så klart stängd. På vägen därifrån passade jag på att spana efter Frida Larssons Taste International som ska ligga där i krokarna men utan framgång. Var ligger det?! Det blev till slut Konsum Avenyn och deras charkdisk. Den är inte fy skam den heller och resultatet där blev Bresola, Italiensk salami, tryffelsalami, Serranoskinka och Tvärnöskinka. Här har vi lagt upp det med lite melon och som bonus två små franska korvar. Dom fick jag skickade till mig av underbara Louise ända ifrån Paris!

Allt var jättegott och det är en sådan lyx att bara få möla i sig mat. De franska korvarna var särskilt spännande. De luktade lite kinesiskt (kan inte förklara bättre än så) och smakade av typiska brödkryddor alltså anis, fänkål och kummin. Häftig! Tryffelsalamin är grymt smakrik och med bröd och lite olivolja är den väldigt dryg. Fortfarande är det dock Serranoskinkan som är kung i charken.

Min ena bror hade plockat med sig en liten ankleverterrin på fläskbog och pistagenötter. Den var ljuvligt fet och god och hade fin sälta från fläsket och gott tugg från nötterna. Till terrinen och charkuterierna drack vi ett mycket gott italienskt rosévin som var väldigt vackert djupt blekrött.

Sen kom ostarna. Från vänster har vi Caprinelle, en härligt mild baskisk getost med en ljuvligt mjuk konsistens. Sen en vanlig bit parmesan men som var ovanligt rund i smaken och inte så salt. Slutligen en tung bit Ubriaco di Amarone som är komjölksosten Monte Veronese som har tvättats i Amaronevin. Till detta drack vi så klart en Amarone och det var en tung pjäs med mycket smak av fikon och torkad frukt. Det var nog bland det bästa viner jag någonsin druckit. Som anställd på Systembolaget kan jag tyvärr inte gå in närmare på produkten men köp valfri Amarone och njut.

Av en ren händelse hade jag lite panna cotta stående i kylen. Panna cotta är hur lätt som helst att göra och den här var gjord på enklast vis men utan fusk dvs på riktig grädde och vaniljstång. Den var också smaksatt med lite marsalavin och passande nog så drack vi just marsalavin till.

Glad Pesach!

Idag firas den judiska påsken - Pesach. Eftersom jag har tillgång till Sensus multireligiösa almanacka så har jag väldigt bra koll på alla möjliga högtider. Tänkte då att det kunde vara kul att uppmärksamma denna med lite typisk mat. Egentligen äter man bara ojäst bröd och bittra grönsaker under Pesach, detta för att minnas tiden i slaveri. Det blir lite tråkigt så jag gör en lammgryta istället. Den är inte särskilt judisk i sig men lamm får man ju äta som jude, så länge man inte blandar med mjölk.

Lammgryta med sötpotatis, okra och lammkorv
6 personer

1 kg grytbitar av lamm med ben
8 tomater
2 stora sötpoatisar
200 g okra
några kvistar rosmarin
en näve salviablad
rivet skal från 1 citron
buljong
3 dl kokta cannelonibönor
4 lammkorvar
salt och peppar

Putsa lammet och skär ner till lagom stora bitar. Stek på i lite olja. Häll i nedskuren okra och sötpotatis i stora bitar. Släng i örterna. Skålla, skala och kärna ur tomaterna. Hacka tomatköttet och släng i det i grytan. Häll i ett par dl buljong (jag hade lammbuljong i frysen). Häll i bönorna och citronskal och lite mer örter. Salta och peppra. Stek korvarna och skär ner dom. Släng i dom i grytan. Låt koka under lock i ca 45 min. Låt vila ett par timmar och värm på igen. Servera med couscous.



Det osyrade brödet - matsa - har inget med flottigt vitlöksdoftande naanbröd att göra. Det är ett bröd som ska göras väldigt snabbt och ska symbolisera lidandet under slaveriet i Egypten. Men det blir ganska gott faktiskt, lite som ett segt knäckebröd.

Matsa
8 kakor

4 dl grahamsmjöl
1 1/2 dl vatten
1/2 tsk salt

Blanda ihop ingredienserna till en deg. Lägg ut den på mjölat bakbord. Dela i åtta bitar och forma små bollar. Kavla ut tunt, gärna med kruskavel, till åtta kakor. För över försiktigt med stekspade till plåtar med bakplåtspapper. Nagga dom lite och grädda i 250 grader i ca 8 min. Låt svalna på galler. Förvara i burk.

Beans on toast

Min pappa fick Jan Hedhs bok "Bröd" när han fyllde år och jag har studerat den väldigt noga. Jag fastnade för hans toastbröd och att baka det kändes som en viktig politisk handling. Janne har mycket exter för sig och insisterar till exempel på att man ska använda bakmaskin eftersom det annars "tar lång tid att tvätta ur glutenet". Nu har inte jag någon bakmaskin så jag provade istället att använda elvisp med degkrokar. Jag körde degen länge och väl tills jag fick kramp och elvispen blev glödhet. Degen såg väldigt seg och fin ut och jag pytsade ut den på mjölat bakbord. Nu skulle man till fyra bröd forma tjugo små korvar, detta för att "bryta glutensträngarna". Inte heller där har man mycket att sätta emot. Sen trycker man ner korvarna bredvid varandra i fyra formar. Här tror jag att en av anledningarna till att mitt bröd inte blev så lyckat kommer. Jag använde förvisso 2-liters formar som Janne rekommenderar men mina var snarare tänkta för en Janssons frestelse än ett bröd. Nåväl, bröden ställs i i en avstängd ugn för jäsning. Lite då och då ska man spraya degen med vatten för att den inte ska torka och lättare kunna jäsa upp(?). Sedan bakas de i ugn med fallande värme och slutligen åker de in igen utan formar på den heta plåten för att få lite extra skorpa.

Resultatet då? Jodå, det blev ett väldigt vackert bröd, små korvar som ligger bredvid varandra kan ju aldrig bli fel. Det blev tyvärrr ganska platt, främst beroende på formarna tror jag som lät brödet flyta ut. Skorpan blev väldigt fin och inkråmet var mjukt och luftigt men blir frasigt efter rostning. Sen kommer eldprovet, dvs. att serveras rostat med lite smör, en burk vita bönor i tomatsås påhällt, några tag med svartpepparkvarnen och ev. för den lyxige, lite riven ost på. Brödet klarade provet galant och det blev en vacker syn. Om det är någon som vill ha receptet så kan jag maila det.

Etiskt

I dagens Göteborgs-Posten är jag med i en enkät. Det handlar om ekologiska/rättvisemärkta varor. Tyvärr låter jag väldigt efterbliven. Enkäten hör ihop med en artikel om två handelselever som har skrivit C-uppsats om ämnet. Tydligen har de märkt att många säger sig vilja handla ekologiskt men faktum är att bara ca 1 % av konsumtionen är det. Tyvärr hamnar jag nog precis i den kategorin, och jag anser ju mig själv miljömedveten! De verkar i alla fall väldigt bra och duktiga och det är sådana människor som får mig att kunna överväga att läsa på Handels.

Till mitt försvar måste jag säga att min närmaste butik är en förhatlig Willy's. Deras ekologiska utbud är minst sagt ett skämt. När det kommer till mjölk har de om jag inte minns fel endast ekologisk minimjölk! Idag mösade jag mig i alla fall ner till ICA Kvantum som är betydligt bättre. Passade då på att köpa ingredienser till mitt toastbröd á la Jan Hedh (som står och jäser just nu) och till en liten efterjoggnings-middag för mig och min vän.

Det här är shitake som har fått fräsa med smör, vitlök och persilja. Sedan slängs kapris och klyftade körsbärstomater i. Slutligen två uppvispade ägg och kokt älgpasta (viktigt!). Jag använde faktiskt kapris i salt efter att K framhållt dess förträfflighet. Den är mycket god, mindre kemisk i smaken, men måste verkligen sköljas ordentligt innan för att undvika saltchock.

Absurd rätt

Idag när jag kom hem lagade jag en minst sagt absurd rätt. Den skulle lika gärna kunna ha varit hämtad från min sjuka fantasi men den kommer faktiskt från en kokbok. Huvudingridienserna är fiskpinnar och filmjölk. Jag orkar inte reproducera receptet för det kommer ändå inte att fresta någon. Lite kortfattat är det i alla fall stekta fiskpinnar, kokt skivat ägg, stekta champinjoner, kapris (mitt påhitt), en sås på filmjölk (med lite dillfrön, också mitt påhitt) och riven ost som bakas i ugnen. Till det tartarsås och stekt potatis. För första gången lyckades jag slå en majonnäs på första försöket. Kan ha att göra med att jag använde elvisp för första gången istället för att med egen kraft vispa som en besatt tills armen går ur led. Det hela var okej men ni behöver inte testa det. Nu hade jag i alla fall lagat det och till och med tagit kort så då får jag i alla fall blogga om det. Det kändes ganska genuint ryskt, men behöver inte för den sakens skull vara särskilt gott och var i alla fall inte vad jag var sugen på kl 20.30. Inspirationen kommer för övrigt från Carl Butlers första kokbok så detta kanske var poppis på 70-talet.

Funderade tidigare på det här med rostbröd och alternativ till Pågens Roast N' Toast. Såg nämligen ett recept i Jan Hedhs bok "Bröd" på toastbröd som verkade sjyst. Hans recept är ofta lite avskräckande svåra och så även det här. Dessutom rekommenderade han köksassistent och det har inte jag. Någon som har provat detta eller vet något annat bra alternativ?

Baka bröd!

Efter den här artikeln ska jag nog baka ett eget bröd.

Bojkotta Pågen!

Uppdaterat: Så här trevligt låter det i Pågens eget pressutskick.