Om en vecka är det påsk och det ska bli roligt. En lagom chosefri högtid med god mat men utan överflöd, möjligen av godis då. Jag kommer vara väldigt upptagen i helgen pga spelkonvent och Stockholmsresa men en liten påskmiddag ska jag försöka klämma in. Min mamma ska grava lite lax åt mig och sen vill jag göra något med lamm. Har nog inte råd med lammstek så det får bli en gryta istället, kanske med lammkorv i också. Det får bli lite knytis, så någon annan får ta med sig sill om dom vill ha, jag är mer sugen på annat. Paradrätten på påskbordet kommer förhoppningsvis att bli den här pajen:
Visst är den vacker? Ett foto värdigt Ilva. Nja, kanske inte. Vet att det är ganska patetiskt att ta kort på en bild ur en kokbok men jag ville så gärna illustrera mina planer! Det här är i alla fall en ligurisk påskpaj med spenat, mejram, parmesan, ricotta och ägg. Tycker den verkar helt underbar och har tänkt göra den till påsk i många år och nu blir det förhoppningsvis av. En kul detalj med orginalreceptet är att man kavlar ut degen till 33(!) knapriga lager, givetvis för att symbolisera Jesus levnadsår. Låter verkligen som en typisk Louise-grej. I receptet i min kokbok har man förenklat receptet till 12 lager, efter lärjungarna kanske? Jag funderar på att rationalisera ner det till 2 lager efter öh... Jesus två jordiska föräldrar. Jag återkommer med bild på min paj och recept.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Det låter ju väldigt gott; spenat, ricotta och parmesan kan aldrig bli fel! Om den är god måste du dela med dig av receptet!
Åh, vilken paj!
Men du, du kan ju inte skära ner från 33 till 2, du får åtminstone göra 3 för treenigheten!
Kristina:
Jepp, det lovar jag.
Louise:
Nä, det blir fler än 2. Om jag fuskar ytterligare och köper färdig smördeg kanske jag gör några fler.
Jag vet inte om det stämmer men i min värld är udda tal mer religiösa än jämna, så gör du pajen med ett jämt antal lager så kan den bli oreligiös men om du gör den med ett udda antal lager blir den garanterat religiös!
Hmmm... det har du nog rätt i. I de Abrahamitiska religionerna är det i alla fall så; Islams 99 namn på Gud, Judendomens 613 bud och Kristendomens heliga tal numer ono 7. I de indiska religionerna har man kanske ett lite jämnare, mer cirkulärt tänkande. Kanske...?
Om man vill kan man ju också tänka på ljusstakar, de består ju ofta av sju eller nio armar inom judendomen.
Å andra sidan faller våra teorier om man tänker på de 10 budorden, 12 lärjungarna eller de 2 fiskarna (eller var det två bröd, jag minns inte)
Jag tycker du ska ha pi lager deg.
Skicka en kommentar