Så här under bokrean passar det väl bra med en litterär tävling. Jag kallar det för "Jens mat i litteraturen", ett koncept lånat från P1:s Meny. Med risk för att bli stämd av SR tänkte jag försöka ha det här som ett återkommande inslag på Vänlig mat om jag får något gensvar. För er som inte känner till Menys tävling så kommer ni alltså att få ett matrelaterat stycke, i det här fallet mest vinrelaterat, ur en mer eller mindre känd bok. Jag vill ha författare och titel. Visar det sig vara för svårt så kommer det kanske en ledtråd. Tävlingen pågår i en vecka och vinnaren får ett hemligt pris på posten!
"Wilcox välkomnade vårt intresse; vi prövade flaskor ur vartenda fack, och det var under dessa långa, stilla kvällar i Sebastians sällskap som jag för första gången på allvar gjorde vinets bekantskap och sådde de frön, vilkas rika skörd skulle bli min tröst under många ofruktbara år. Där satt vi, han och jag, i Målade salongen med tre uppdragna buteljer på bordet och tre glas framför oss; Sebastian hade hittat en handbok i vinprovning, och vi följde dess instruktioner i detalj. Vi värmde glaset helt lätt över en ljuslåga, fyllde det till en tredjedel, skakade vinet runt i glaset, höll det mellan händerna, lyfte det mot ljuset, andades in aromen, fyllde munnen och lät det rinna över tungan, som vi smällde mot gommen som man prövar ett mynt mot en disk, lutade huvudet tillbaka och lät vinet sippra ned i strupen. Sedan diskuterade vi det, medan vi knaprade på Bath Oliver kex och övergick till ett annat vin; sedan tillbaka till det första och vidare till ett annat, till alla tre var i gång och vi tappade bort ordningen på glasen och grälade om vilket som var vilket och glasen gick fram och tillbaka mellan oss, så att vi till slut hade sex glas med blandat innehåll, därför att vi fyllt på ur fel butelj, och så måste vi börja från början igen med var sina tre rena glas, tills buteljerna blev tomma och vårt lovprisande av dem allt vildare och mera fantasifullt.
- ...Det är ett litet, skyggt vin som en gasell.
- Som ett litet skogstroll.
- Ett litet spräckligt ett i en grön gobeläng.
- ...Och det här är ett vist gammalt vin.
- En profet i en grotta.
- ...Och det här är ett pärlhalsband om en vit hals.
- Som en svan.
- Som den sista enhörningen.
Och så lämnade vi gemakets gyllengula ljusskimmer för stjärnljuset därutanför, satte oss på spingbrunnens kant med händerna i det svalkande vattnet och lyssnade berusat till plasket och porlet över stenarna.
- Tycker du verkligen att vi ska dricka oss fulla varenda kväll? frågade Sebastian en morgon.
- Ja, jag tror det.
- Det tror jag också."
Lycka till!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Ett strålande initiativ med denna tävling. Matnörderi och klassisk bildning i skön förening. Och frågesport är alltid fint. Hursomhelst kan svaret vara:
En förlorad värld (Brideshead Revisited) – Evelyn Waugh.
Det är svårt med sådana här tävlingar nuförtiden. Tar man några ord, översätter till engelska och googlar så hittar man svaret för det mesta. Så man får undvika engelsk litteratur åtminstone.
Konstig översättning för övrigt: skakade vinet runt i glaset = swirled the wine round
Här ett mat- och spritrelaterat favoritcitat som är ett måste i dessa sammanhang:
"Ännu hade inga gäster anlänt och salen upplystes blott av en enda gaslåga från stora takkronan.
Som en kyrka i en by stod mittpå bordet den sexkantiga brännvinskantinen av silver med de sex kranarna för de sex sorterna: Tiodubbelt Renat, Kummin, Pomerans, Neumanns Aquavit, Blandning och Rhenbergs Sädes. Från denna medelpunkt strålade snapsglasens radier, fyllande två kvadranter mot bordets sidor.
Hovmästaren vakade över anordningarna. Där han stod med händerna på ryggen, klädd i korrekt redingot, lång och ståtlig, tväraxlad, nackbenad, skallig över hjässan, välrakad, lätt blå på näsa och kinder, minde han om fanjunkare med löjtnants avsked som lånat sin fältherremin av kompanichefen. Han hade det maneret att emellanåt blåsa ut överläppen som för att kväva en nysning och då stodo de gråsprängda, stubbade mustascherna rätt ut som munborst på ett rovdjur."
Författare, titel?
Är inte det Piraten, Jonas?
Jo, indeed. Uvertyren till det överdådiga smörgåsbordet på Hotell Horn i Malmö där kreaturshandlare smörjer kråset kvällen före tisdagens marknad.
Ur Bock i örtagård från 1933.
Attans! Kunde också svaret, måste vara snabbare! Kul att det inte är bara jag som gillar Meny! Gillar sajten och kokboken också.
Jonas: har du snott den från vin- och sprithistoriska museet? (citatet står tryckt under nåt utställt föremål där) Eller råkar det bara vara ett sånt där odödligt?
Anna: svaret på fråga 1 är nej, jag hade inte snott det därifrån. Jag har kontor i samma korridor som förlaget som sysslar med att återutge Piratens samtliga böcker. Så jag lånade en bok av dem och skrev av, helt enkelt.
Och ja, jag tror att det tillhör de halvt odödliga beskrivningarna. Jag minns det frän när jag läste boken, och jag har för mig att det omnämns i den litteraturhistoria som vi använde när jag försökte skaffa mig lite bildning på universitetet.
Jag kan dela me mig av en favorit i mera bunden form:
"Vem fick sitta vid dukat bord
och vem fick skåda ett tråg
där en doft utav krondill stod
och där kräftor i drivor låg
Vem fick porter och rostat bröd
och kall genever därtill
Medan kvällen brann ner till glöd
och när luften blev tyst och mild"
(Med risk för att citera fel ur minnet)
Skicka en kommentar